HORMNESPONDENS. London den 5 luni. penningemarknader och andra sorhällanden, som tid ester annan inverkå på varuhandeln, åfo nu ej af den beskallenhetalt de befordra förtroende , förskaffa våruprisen fasthet och gifva stadga åt hvad svwm vwgilver oss och vära närmaste utsigter. Eher naturen af de omständigheter, som på separe tider varit isynnerhet verrskande, skulle det egentligen nu vara annorlunda , ty manga elementer, som åro egnade att inverka på bandel och nåringar, hafva redan sedan flere manader förbättrats och åro för ingon del ogunstiga. Den öfverdritna dyrheten af lilsmedel, bvilken sa starkt befarades förra hösten, har ej intrad:; sedan tre manader äro priserne å atla sornodeuheter lör medelklassen och det ringare solket moderate, och a manga, t. ex. sådana som erfordras för klädseln , ganska billiga. Dessutom hafva de arbetande klasserna bela vintern igenom baft full sysselsättning, antingen i sabrikerne eller vid jernvagarne. Det ouda ligger alltsa icke i sakvadt arbete eller minskad sorbrunkoing, uscan är att söka och skall finnas uti mangsaldiga ytterligheter, hvilkas soljder ännu utbreda sig säsom ett nät ölver bela nationen och väcka ovisshet och misstroende. All der vid lag jernvägsyran intager främsta rummet, behoss numera hnappt nämnas , ty det halve vi redan tillsorene ansort, men älven handeln i spanmal, i indiska produkter, i jern, i ull, förhallandena med Forenla Saterne, Mexiko, Turkiet och Portugal hidraga ej foga dertill att väcka sarhägor for såkerheten hos sadana hus, som ligga djupt inne uti dessa brancher. Det är emellertid blott den enskilde , eller den individuella handelsgrenen, som lider; nationen, sasom ett helt betraktad, lider icke, utan utvecklar alltwera sina ofantliga krafter, redan nu på förhand begagnande de stora fördelar, som mäste blisva en loljd al de nya lazstiftninzsåtgårderne, som undandraga den enshildte smugalaren affärerne och bringa dem uti bundrasaldigi storre omfang och uti legitim form i tusentalsjarbetsamma händer. Ått resuhaterna deraf icke hunna visa sig hastigt, skall latteligen in-es al en hvar, men visa sig skola de visserligen. Och när man bara först på fasta landet kan besluta sig till ait ur regerings-onordningarne forvisa skolmäsiaresystemet och den godtyckliga viljan och att folja andan al de vigtiga orden , som uttalades för wera än 400 ar sedan , aLdissex nous saireo, så kommer man att erfara alldeles lika resultater , nämligen stor utvidaning i alla bestaende handelsgrenar och bildning al nya; men ocksa ej förr. — n—