Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1846, sida 1

eu vida bättre läkemedel, än alla piller, droppar, mixturer, dekobter, plåster, salfvor och latverger tillsammans ; ja det skall tillochmed ofverirassa sjellva den Priesnitzska vattenkuren ... Nå väll i stället för att kasta ut sina penningar vid brunnar och bad, rikta kemister, drokister, doktorer, apothekare, värdshusvärdar och bankocer, later man alltså nu belt enkelt bygga en sådan der skrattuppväckande apparat och — blir hurerad. ba det imellertid icke är alla, som kunna bafva räd att bygga en sådan machin (den lärer neml. kosta mellan 4 och 590 rdr b:ko) så måste Regeringar och Ständer af ssatsmedlen anvisa anslag till uppförande af dylika, minst en i hvarje härad, och detta icke allenast för sundhetens skull, utan äfven af djup och klok beräkning. Skulle t. ex. här i Svetige kallelserna till solkombud vid våra riksmöten komma att grunda sig på allmänna val, så drar Regeringen bara försorg om, alt på de stallen, der elektorerne skola församlas , liunas uppförda dylika machiner. Har Regeringen då bland elektorerne en skicklig och pålillig opinionsledare, så passar han på tillfället samt foreslår de personer, som böra utses till riksdagsmän, hvarefter elektorerne, glömmande allt det framfarna för det muntrande intryck, som den i rörelse satta skrattapparaten gör på dem, votera precist som han, d. v. s. Regeringen, behagarIlvad man sedermera, når Slanderne in pleno träda tillsammans på sina sessionsrum kan uträtta medelst et skickligt begagnande af denna uppsinning, vilje vi med tystaad sorbiså, ty det later sig lättare tänka, än med ord framställs, helst vi sjellve, just i det ogonblick detta nedskrifves, beunne oss. under inflytandet al ifrågavarande af ilrågavarande apparats vutredda naturkraft. Också tycke vi, att hvad vi nu bär ofvan hafve yttrat, kan vara nog för att gilva läsaren ett tydligt, enuru sammanträngdt, begrepp om uppsinningens utomordentliga nytta och stora användparhet i tusende tall af det menskliga lilvets särskilda och invecklade sörhällanden. Yllvad uppfinnaren gifvit den för ett namn? — Ab! ban bar helt enkelt kallat denna produkt af sin härliga uppfioningsformåga ew pumpverk, en vattevupplordringsmacbin.?. Sjelfva denna benäwmmag bevisar uppsinnarens anspråksloshet, då man at det föregående har haft tillfälle lära kanna de verkningar, som denna machin hos menniskorna (och vi trotill och med hos hästarne , som sätta den i rörelse) sormär astadkomma. Egentligen lärer uppnnaren hasva baft för afdigt att konstruera eu gråt-machin, d. v. s. en machin, som sinnebildligt fällde tårar olver vissa dels misslyckade och dels illa utlörda kommunala företag inom detta samhälle, t. ex. olver uppförandet af kasernbyggnaden på ett sält, som gör, alt den nu häller på att ramla; öfver den s. k. Liljos graf, bvilhen bostat staden så stora penningesummor, utan att den har den allraringaste nytta al desamma; öfver kajen vid lilla Bommen, som rasade ned innan den hann blifva hallsärdig; olver biobyganaden vid stora BOmmen, hynhen tyckes vara besatt af jätten Finns anda, emedan den gang efter annan mäst delvis rifvas och aler uppföras; ölver stenläggningen på Faltighusgatan, som, ehuru det icke är mer än 6 ar sedan den omlades med tuktad sten? , rätt snart besinnes i ett föga bättre skick, än vara öfriga gropiga och ojemna gator; ölver arbetet i ena Vallgrafven, i hvilken man afbuggit en bop derstädes stående pålar invid bottnen, i stället lör att uppdraga desamme, hvaraf soljer, att de nu så småningom sbjuta upp ur blaleran och utan tvifvel inom nägra få är komma att hindra mera djupgående farkoster att passera; ölver apterandet al det s. k. trädgardssoreningssållet, ä hvilket man tyckes hafva gjort allt för att trotsa naturen , i stället för alt man annorstädes sö4 — längnat Af Jura