INSÄRN ED TT). En stor uppfinning. vi lefve i en tidsålder, så rik på ingeniösa uppsinningar af den mest omvexlande beshafsenhet och den mångsaldigaste nytta, alt bistostorien huappast hinner anteckna dem alla i sina arsbocker, ännu mindre soreviga sjellva uppsinnarnes namn. Om man ville antaga den sats, som åtskilliga skriftställare uppkastat, nemliven att allt, och således ålven den menskliga intelligensens utveckling, hade en kulminatlionspunkt, etter hvars upphianande det ater ginge tillbaka med allting, som förut befunnit sig j ett ständigt framåtskridan de; så skulpunkt, då våra efterkommande, när de täsa berättelserna om alla de uppfinningar, som blilvit gjorda blott under de sednaste 60 åren, skola anse oss, nutidens menniskor, sor rigtiga trollkarlar och egna 035 en slags gudomlig dyrkan. Medgifvas maste älven, att inom bemiens, fysikens och mekanikens områden göras opptäckter, hvilka stundom slå till och med sjellvve upptäckarne: eller uppsiunarne wed håpnad. vi vilje nu icke tala om den utomordentliga rol, som ångan, denna tusengestaltade jantennde, spelar i vara fabriker, på vara jernvägar, pi vara floder, strommar, sjoar och nal— det är redan den gammal historia, som Hästan hvarje barn känner ; icke eller vilje vi erinra om den vidtfrejdade Jacquards beromda upplinning, Icke ens om elektriciteten, elektromagnetsmen, daguerreotypien, 0. S. V. beremot hunpe vi icke undersata, alt med känslor af den djupaste beundran nämna uppfinningar, sadana som den (Meferleanska trilland, konsten all förvandla hafre i rag och hvete, samt nu sed: nast den fMöibroenkska värmeapparaten, medelst nvilken man med några få vedträn kan uppvärma en hel kasern. Iluru välgörande och mensklighetsgagnande så väl dessa, som den lör kort tid sedan gjorda inventionen att af granens och tullens en å ha rå sörlärdiga vadmal och kläde, än kunna vara, äro de dock ett intet mot en upplinning, som nyligen blilvit gjord härstädes, här i Götheborg, en upp: fioning, hvilken utan tvilvel kommer att ställa sin uttänkores namni jemnbredd med en Watts, en Fultons, en Daguerres och en Orsleds. Förgalves hafve vi duck i Sveriges sordna stalstianing, den monopoliserade, goda, snille-ochsmakiska bpostoch Inrikes tidningen forskat efter alt få se ifrågavarande invention upptagen på listan af de patenterade uppfinningar, hvilka man derstådes esomostast far läsa och som alminstone medföra den nytta, att de fylla bemälteoförlikneliga tidnings stora spalter och utgöra en ganska god inkomstkälla för dess välvise arrendator och utgilvare. Uppfinnaren är alltså lika ansprakslos och oegennyitig, som ban är stor tänkare och mekanikusMa man imellertid icke tro, att vi med ifrågavarande upplinning mene det aperpetuum mobilev, som en Hr Å. härstädes är sysselsatt wed att soclärdiza och som skall komma att gora all ang-, vattenoch vindkraft olverslödig; nej, bevars! Visst kan älven den inventionen, när den med tiden en gäng varder fullbordad, blifva af stor och oskattbar nytta; men emot den, som utgör föremålet för nedsktifvandet af dessa rader, är den dock som en pris snus emot en hel tobakslast, som ett jumsrumålt mot den bekanta tlleidelbergerliggaren, som hammaren i ett slagverk mot ånghammaren i Ur heillers mekaniska verkstad. — Na! hvad i Guds namn är det då för en utomordentlig och öfversvinnehig upplinning? torde någon fråga; hvar kan man få taga kännedom om densamma? Hvilka storverk kan den uträtta? Hvad bar uppsinnaren gilvit den for ett namn, ty ett nawn mitie den väl dock hafva? ..... Berer! Det ) Ofvanstående uppsats kom Red. redan för nära — a tth anda ohyvu den ej förr te här på vår planet vara att förvänta en tid