Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juni 1846, sida 1

ill is US ch Haf inlill ust det arMaj endtligheternas utbrott vid Bio Grande. Utalf detta budskap inhemtas väsendtligen soljande: Den 43 Oktober förra äret tillfrågade amerikanska konsuln i Mexiko dervarande regering, om den vore benägen att emottaga en agent fran Förenta Staterna, hvilken vore försedd med sullmakt till reglering af alla emellan de begge lånderna rädande tvistepunkter. Mexikanska ulrikes-ministern gal t jakande svar, men yttrade tillika den önskan, att den i mexikanska viken stationerade amerikanska eskaler skulle dragas tillbaka, på det att det ej skulle se ut som om aterupptagandet af underhandlingarne vore altvingadt Mexiko. Eskadern blef straxt dragen tillbaka och den 50 sistl. November inträffade den med vidsträckt fullmakt försedde utomordentlige amerikanske gesandten John Sliddell i Vera-Cruz. General Herrera var då president i Mexiko och personligen bojd för att emottaga den amerikanska gesandten; men hans regering var redan nära sitt slut och han lät af sina motstandare skrämma sig till att d. äl Dec. slorklara llerr Sliddell, att ban ej kunde taga emot honom. Den 50 Dec. mäste llerrera vika for den af hären till presidentvärdigheten uppnojde general Paredes, och ehuru man visste, att denne var obenagen för ett fredligt uppgorande af stridigheterna med Förenta Staterna, så uppdrog dock presidenten Polk Herr Sliddell att änvu en gäng olverlemna mexikanska regeringen siti kreditiv. Detta skedde uti en den 4 sistl. Mars daterad not af Herr sSliddell. benna besvarades imellertid den 12 Nars af mexikanska uttihesministern uti en not, i hvilken han upprepade siu soreträdates argumenter emot llerr Sliddels emottagande på ett lor denne åsvensom sor hans regering sörolämpande sätt. För Herr Sliddell återstod endast at begära stit pass och återvända bem. Presidenten soker sederwera att Visa, all wexikanska regeringen med uppenbar kränkning af sill gilna ord alvisat hvarje anbud om en sredlig reglering af stridigheterna. Budskapet sor derefter reda för de militäriska matt och steg, Som Förenta Stlaternas regering ansett sig böra vidtaga med hänseende till Mexikanernes befarade infall i Tejase Salunda bade general Taylor den 15 Januari tilldelats order att besätta vestra stranden af Rio Grande, men valet al ställning blilvit ofverlemnadt at generalens eget omdome. Trupperna broto upp den 44 Mars från Corpus Christi och ankommo den 28 midt för Matamores, och slogo läger, hafvande forråderna uti Punto Isabel i närheten af Brazos Santiago. ben 12 April uppsordrade den i Matamores besalnasvande seneralen Ampudia general Taylor att iuom 24 timmar bryta upp ur sitt läger och draga sig tillbaka bakom Muecces; öppna siendtligheter ågde dock först rum den 24 April. Budskapet slutar med en berättelse om de af general Taylor till hans härs förstärkning vidtagne algarder och med den uppmaningen ull kongressen att genom bevillning al nodise stridskrafter och penningemedel sätta regeringen i stånd att med kraft genomföra det med Mexiko begynta kriget. Detta budskap väckte en ganska lislis debatt i senaten , som slutligen beslöt att hänvisa detsamma , hvad dess politiska del vidkom, till kommitteen för utrikes ärenderne och hvad den militära beträssade, till militärkommitteen. Dessa kommiltger afgaivo snart ett ullätande, och med 50 roster mot 2 antog senaten en bilp, som belullmyndigar presidenten att med 7000 man sorstärka de stående trupperne, uppbåda 50,000 ärivillige och använda 40 Mill. Dollars på truppernes utrustning och krigets förande. Samma bill antogs i representauternes hus med 473 röster emot 44, hvarpå presidenten den 43 Maj publicerade en kort proklamation, i hvilken ban ger alla det vederbör tillkänna , att Forenta Slaterne belinna sig i krig med Mexiko. Denna proklamation har frambragt ett ogunstigt intryck på de handlande. Som man förs O AAnlin-Ä — ———— —— —— bel ink mi 2. I 6 ÅL