Ford Bohm EUuGusSCIG och Sir Robert Ieels senasle tal i debatterna rörande spanmålsbillen i). Sir Robert Peel tillbakavisade i början af dt tal kort och med värdighet herr dusraelis vekliver. At på lika vis svara herr dlsraeli, ade han, skulle vara en förolämpning emot Anderhuset och hela landet; samma herres gilga insinuationer voro icke all gilva nagon kt på i jemtorelse med förlusten, han (Peel) jort af flere vänskapslörhallanden af värde till Åjd deraf, att han vidhallit hvad han betrakädle sasom landets interesse. berjemte antyde han, alt herr disraelis liendskap, väl temligen aturligt, torde sorklaras derulal, att regerinBen vägrat uppdraga honom ett embete ban )nskat. Sedan öfvergick han till rätisardigandet kt sitt forhållande beträffande spanmalslagarne Pen sjelfva spanmälsbillen. Det var nu satll uom all fråga, att i sistlidne November otsak I garit lör handen alt befara inträdet af en td IM brist och nod i Island, och att, ban, af sullkomlig osverlygelse om dess nodvändighet, soeslagit det närmast liggande bjelpmedlet, spannalsinforselas frigifvande, sramgar silllyllest af ans utträde ur ministeren, då hans forslag cke sununt någon anklang. kor olrigt hade han aldria sorsaktat dessa lagars fortbestaende, astmer efter deras omzeslaltande 1842 uppre)ade ganger och utiryckligen tillbakavisat hvarje ofte att vilja förebygga deras vidare reviderande, och om protektionisterne deruti ville sinna ett brott af tro och losven emot det kouServativa partiet, sa skulle de Sjellve redan 1812 mist sorvågra sitt bifall till då soretagna revison al spanmalslagarne. Men nu efter alla de langvariga debatterna ofver Iragan var han mern, än någonsin, olvertygad att sjelfva den måckerbrukande klassens interesse höghgeu sorrade spanmalslagarnes desinillva alshalsande. ville man alnöja sig dermed, alt blott mildra tullskyddet, sa skulle agrikulturisterne derigenom AKicke tilliredställas, och duck skulle de ocn äregereringen halva att bära sullkomllgt samma hat, som det nu bestaende höga tullskyddet åvågabragt. Man anspelar visseligen deruppa, att det konservativa partiets kompakta majotitet saulle gora det möjligt for ministeren att bibehalla spanmalslagarne oförändrade, ull och med om de miste upphäfvas temporärt i Irlands interesse; men man glounmer, att den emot dessa lagar rigtade allmänna opinion just derigenom erhallit en betydligt storre vigt, all redan, sedan dessa lagor i sin nya gestalt sorst bestalt i 3 år, nödvändigheten af deras suspension adagalägges af ogynnsamma skordresultater, enär icke blott i Itland utan i skett va England det förflutna året ger ett otorIdelahtiat vittnesbörd om Spanmalslagarnes äåändamålsenlizhel. Det kan nemligen bevisas, att tullen hållit sig bög i följd al eu blott skenbar prisens lågher; ty denna prisens laghet härrör blott af spanmalens daliga beskalsenhet. Det låter bevisa sig, att begåret aldrig varit större elter hvete af god qvaluet, för att blanda detsamma med det hulvudsakligen i marknaden bragte sämre hvetet, och det later bevisa sig, att, om spanmalslagarne ej sorovarat tillförseln af hvete af bätre qvalitel, solket under de sista 4 manaderne skulle hatt brod af bättre beskaffenhet, än det baft. Om alltsa spanmalslagarne älven måhända med tillhjelp af ev ofvervägande rost-majoritet äunu skulle nafva kunnat halla sig i parlamentet, sa skulle det blott kunnat hafva skett för en kort tid, under hvilken en den mäst sorbittrade strid skulle pågatt emellan de olika klasserne al landets invanare, och agrikulturisterne skulle slut. ligen sett sig nedsakade att uppsilva spanmalslagarne under ännu mycket ogunstigare omständigheter. Visserligen har man antydt, att det skulle vara en Jätt sak, att bibehalla rostmajoriteten, om man bekämpade anti corn— 7 7— 24. 2