Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 maj 1846, sida 3

hosding. som samlat en hop banditer, för alt med väpnad hand rotva de i fästningarne Vingorla, Malwan och Rouli förvarade skatter. Fem i amedning at denna sak fängslade personer lorklarade, all rajahns soregifne agent hos den portugisiske guvernoren först förberedt detta rofveri; vid agentens dod hade Balboka satt sig i spetsen för bandet, men då han såg sina medbrottslingar gripne, hade han flyktat till bergen, Hvad sker nu? Mau förföljde icke Balboka, utan eppnade underhandlingar med honom och lofvade: honom nåd, om han ville utlemna papperen och sigillet; handeln blef afslutad med en köpesunima al 400 Rupier (500 rår bko). Men hvarföre bemödade sig icke rajahn alt komma i besillning af dessa bref, som mera än alla de obestfåmda villnesmålen förrådde och fördömde honom? Hvarföre ville residenten deremot till hvad pris som helst få dem ur händerna på deras orattmätiga innehafvare ? Trodde han verkligen på rajaluns brottslighet, och hoppades han äntligen så de bevis i händer, som oupphörligen undgick honom? Huru än härmed må förhålla sig så är imellertid säkert, att brefven voro falska och att hela denna intrig var ihopspunnen al en af residentens spioner och ageoter. Papperen visades aldrig för rajahn; väl är det saritit, att residenten icke ville göra bruk af dem, men han underrättade icke sin regering, att en del at Pertaub-Sings undersåter, som beslutat hans störtande, sammansvurit sig emot honom, medan de på alla möjliga vis begagnade sig af de brittiska autoriteternas sientliga sinnesstämning emot honom. Han hejdade förföljelsen emot dessa förrädare och förfalskare, och gjorde sig cgenvm sin tystnad till deras inedbroilösling. (Forlsälltes.