Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 maj 1846, sida 3

melse uti vittnesmålen; det var en komedi, illa spelt af förrädare, som icke lärt sig sina rolier; och denna beklagansvärda komedi jälsade man sig hålla för allvar ! Men icke nog härmed: man vet nu, hvad dessa falska vittnen kostat; man erbjöd en strätrofvare 150 rupier och guld och grona skogar tor sramtiden. om han ville vittna emot fursten. Det var i anledning häraf, som Georg Thompson i närvaro af en talrik församling. yttrade: chet var att öfver hela landet proklamera, att hvem som ville påskynda sin konungs fall, endast bellösfde träda fram och räcka ut handen; han skulle biifva cimotlagen med öppna armar af residenten, och blifva rikligen belohnd for sitt förräderi 15 Denne resident var ötverstelöjtnant Quans. Samme agent uppsnappade hela rajahns brefvexling; der kom icke ett bref till rajahn, utan att det först lästes af ålverstelöjtnant Quans. Har nu af della ständiga läsande af den anklagades hemligaste papper framgalt något bevis, som kunde rättfärdiga den med så stor lätthet mot rajahn fattade misstankan, och bekräfta de bestuckne vilthebas utsagor? Alldeles icke, ty det skulle ju då varit en lätt sak att tillintetgöra den skyldige med dessa egenhändigt skrifna bref; men långt ifrån att göra det, har man tvertom bårdnackadt vägrat ati meddela honom rättegångshandlingarne. Men det skulle icke bero dervid, utan man gick så längt, att man köpte några falska papper och ett falskt sigill at en röfvarhöfding. 1 en rad af är, sade man, hade rajahn af Sattara hos guverboren af Goa hållit en agent, som temmeligen regelmässigt reste fram och tillbaka emellan mahrattsurstens hufvudstad och Goa med bref från bon Manoel till Pertaub-Sing. Vid sin afresa frän Indien hade Don Manoel, tillfogade angifvarne. fått såsom afskedssöräring en betydlig summa penningar af rajaan, och, då den hemlighetosfulle agenten kort steråt dolt, hade surstens papper och sigill fallit i händerhe på en viss Balboka-Eelhur, en rölvar22