vit omständhgare Liisordad i Amerikanska tryckta bandlingar. Nu drifves härom en stark polemik mellan franska tidningen le National och tyska Allgemeine Zeilung. Dagligt Ållehanda har nu meddelat komers-kollegii åren 4853 och 1856 afgifna Ut latanden, angiende Fri handel inom sandetett vigtligt appendix till Näringsfribeten. Man erinrar sig, att i denna fråga Aftonbladet redan är 4837 inneholl ganska upplysande uppsatser, författade af en nu mera afliden medarbetare i det bladet, notarien Luttropp. I en evy af Landsortspressen söker Allehanda att åt vår anmärkning, rörande dess famösa artikel, onsdagen den 22:dre sistl. April, angående Landsortspressen , gilva ulseende af att vara orästvis och oförtjent , samt tillrader oss att ej revidera med ensidighet och partiskhet. Hvad detta angår, lemne vi åt Allmänheten att dömma om den saken. Den börjar alltmer att öppna ögonen och något närmare skärskåda det dubbla spel, som spelas både på det ena och det andra hallet. Man behölver blott läsa de första raderna af Allebandas ifrågavarande artikel för alt finna sanningen af den karakteristik, vi derosver i korthet uppdragit i vär revy. Winterbladet bar lemnat plats åt en underdänig klagoskrift emot tull-styrelsen, af Stockholms sabrikanters ombud; hr Grapengiesser, för det att denna blott suspenderat en embetsman på en månad, for ett al missförstånd vålladt origtigt tullbebandlingssätt af manusakturtillverkningar. Vi vilje for denna gång suspendera värt omdöme om, huru ett, såsom det och synes, så obilligt klander hunnat så rum i Allahandas Vinterbladsafdelning. Svenska Minerva lemnar en kort skildring af Engelsmännens ställning wi Indien, efter ett föredrag, hallet i det uti Berlin bildade Engelska Sållskapel, af en engelsk prest, br Wrigbt, som i flera år vistats i Oslindien. I ett utdrag ur ett bref från Lund lemnas besked, om den för nya akademiska konslitutioners utarbetande nedsatta komitteens festina lente; samt berättas, alt det nya Missions-Sällskapet derstädes slar stort på, kopt en stor nybygd gård, o. s. v. hvilket korrespondenten tycker för ett s8å osäkert och problematiskt sällskap vara ungefär liksom med räddöinas-institutet i Raby, hvareste man uppfört ett dylikt, dyrt bus för 12 vanartade eller värdslosade barn, som nu smekas, vänjas vid bättre underhåll, än de få annorstädes, bjudas på hvarjehanda smånojen i staden o. s. v., så att då de komma ut på egen hand i verlden, de finna lifvet der mera tarfligt och tråkigt och åter falla i vagabundernas område; m. m. — Verkliga godbitar för Minerva ; som man ser!!!