Revy af StocklähOIHE2S-TåUmåmgarce. postoch Inrikes-Tidningar fortsätta artikeln om Näringssribeten. Såsom vi trodde, har utredningen af frågan: om Närmgsfriheten för narvarande skall införas i Sverige åsyltat att denna aldrig skall införas; ty hela det ensaldiga försvaret för skråoch korporations-ordningarne, om det som anföres vore verkligen sannt och rätt, skulle da sålla i all tid. Saken är imellertid så vigtig, att vi nog läre återkomma till ett närmare skärshadande både af den och bosttidningens uli ilragavarande artikel uttalade äsigter. I sammanhang med denna sak har Postlidningen älven nägot i avledning af de äsigter, Malthus framställt, i atseende på solkokningens sorhallande till jordens produktionssormaga af lilsmedel. Åitikeln åsyllar att bestrida de slutsatser, som Aftonbladet, i sin artikel Näringsfrihet och Pouperism dragit af denna förlattares egna uppgilter, och af ersarenheten i alla länder, der det civiliserade och och industriella lilvet utbildat sig elter friare och naturligare principer, än den kinesiska slalskonslens, den, till hvilken, om ock i annan form och yta, allt tväng leder. I hvilken anda äfven denna artikel är hällen kan man lätt föreställa sig, då till och med de ifran hedendomen några sekler här i landet bibehallna tvangsstadganden mot gistermal kunnat få en mention honorable; och den gamla lagboken, den så kallade grågåsen, hvilken inneholl dessa stadganden, blifon al författaren upp: tagen till nader. om han, såsom tioligt larer vara, är samme prisident, hvilken skritvit de förut omtalade måringsfsrihets-artihlarna i Posttidningen, så synes det likväl helt naturligt, all han sökt i den gamla hedniska lagboken sin ledande stjerna. I sanning synes ingen lämpligare hunna anvisa hans politiska färd, än en länghalsis grågås, som under sitt ståndiga kackel forer den trogna skaran att värpa och kläcka i Enare träsk; — och blilver det reaktionära partiet segrande, som nog tideas tecken tyckas antyda, så varder han väl troligen den först utnämnde friherren , da vi sörmode , ait grågåsen far sin behoriga plats i hans nya vapen. i En börjad artikel-följd: några reflexioner i anledning af nu pågående ändringar i Englands tulltaxa synes stå i nagot sammanhang med de gånese ryktena älven om nagra pagående ändringar i var Svenska. Under rubriken statistik, meddelas privatbankarnes ställning den sista Mars detta år. Aftonbladet har afslutat den upplysande Norrska korrespondens -artikeln , och i olikhel med Minervas anspelning på, att den skulle vara författad af Svensk band och af Aftonblads redaktionen sjelf, torde nog enhvar vid dess genomläsning finna, af den noga kännedom af Norrska sakerna, hvilken i den röjes; alt forfattaren är Norrman. Artikeln synes väl egnad att häfva alla tvifvel om åndamalsenligheten af att närma en biilvande solkrepresenlaiion här i landet till likhet med den norrska. kammar-rättens advokat-siskals-embetes menoriah, angående lanåshosdingen grefve Horns barns, meddelas. Man finner deraf, att denne åklgare yrkat grefvens endtledigande; men kamaar-rätten ej bisallit, att grefven genast borde skiljas från embetets utöfning, under mäålets vlare pröfning. or Aftobladet omtalar, under rubrik En vacker stashandling?, ett hemligt fördrag ; som skall blikt afslutadt mellan de stora makterna i Verona,den 22:dre Nov. 1822, och i hvilken de öÖkrenskommit om att söka icke endast hindr de representativa regeringesystemernas antande, utan äfven upphäsva dem, der de tedanvoro införda ; äfvensom att bämma stvokfrihedberna sS v. Saken amtalades redan