(De för någon tid sedan meddelade ryska regeringens berättelser förmälde, att en väg blifvit uthuggen genom skogen till en bredd af 2 werst.) Men då man icke är betåckt emot bakhåll på begge sidor af denna skogsväg, och de fientliga skyttarne öfverallt finna gömställen bakom tråädstammar och buskar, skall hvarje marsch till det inre af Uschetschna kosta många offer, så länge man icke utrotat hela skogsvegetationen. Fienden hade infunnit sig i stort antal, för att hindra Ryssarne vid denna operation. Men general Freitag spridde 6 bataljoner såsom jägare och låt dem gömma sig bakom träd och buskar. Genom en sådan trefaldig skyduslinie voro skogshuggarne betäckta. Vid en skogsstrid har alltid den, som inskränker sig till blott försvar, fördel framför den angripande, och när Tschetschenzerne märkte, att kulorna från de osynlige ryske skyttarne pepo emot dem öfverallt vid framträngandet genom den täta skogen, afläto de från vidare angrepp, älnojande sig med att från längt hall skjuta på maåsa, och förmådde föga oroa de ryske skogshuggarne. Temligen kännbar förlust led deremot ryska kavalleriet vid en fåktning på kumykiska slätterne i början af Januari. Donska Kosackerne blefvo der genom en hop Ischetschenzers lätsade flykt inlockade uti en skog, hvarest en talrik skara bergsboer låg i bakhall. Ett stort antal Kosacker stupade på stållet, och Tschetschenzerne drefvo en stor del af de kumykiske bjordarne till bergen. Utan att just så blodiga strider ägt rum, kan dock sista vintern råknas till de oroligaste och besvärligaste, som tyska armeen någonsin genomgatt i Kaukasus. Vanligen hvila vapnen der under de kalla månaderna, då omätliga snömassor betäcka landet, och de stackars ryska soldaterna värma då sina händer vid kolelden innom lörskansningarne af sina kreposter. Men i vinter sick ingen vecka förbi utan larmsignaler, marscher, ofverrumplingar och skärmytslingar. Lika så vildt och oroligt det går till på venstra slygeln, lika lugut och stilla är allt på den högra. Tscherkesserne vid Svarta hafvet röra sig icke mera, sedan man lemnar deras lichhandel med Turkarne ostörd, och till och med vid kuban synas stammarnes gamla stridslust ha råkat i en fullkomlig dvala. Marknaderne i Jekaderinadar, Anapa, Gelendschek o. s. v. besökas för närvarande talrikt af de oafhängiga Tscberkessiska stammarne, och hafva alltid öfverstod på friska lilsmedel. Under dessa omständigheter har man minskat besåättninganne uti kreposterna å hogia illygeln. Olver 1360 man forslyttades derifrcan under sista senhösten till venstra flygeln. Ryssarnes operationsarme i Ciskaukasien utgör ungesär 115,000 man, kosackerne inberåknade. Utaf dem stå öfver 80,000 på venstra flygeln. Besättningarne i posteringarne vid kuban forminskades till den grad, att i sjelfva lekaderinader ligga blott 200 man infanteri och 600 kosacker. En sådan minskning al stridskrafterna på denna vigtiga punkt, som betäcker hälften af Kuban-linien, är visserlizen icke utan fara. För de midt emot boende Schapsukerne, en krigisk och härdad stam, som kan ställa 3 åa 4000 rytiare i fält, skulle det vid en kraftig sammanhållning och under anförande af en tilltagsen hölding, såsom Schamil, icke vara en alltför svår uppgilt, att bemäktiga sig denna de tschernomorisha kosackernas uselt befästade hufvudstad. 2 SS Po OT SAT IT NN ÖNS Am I