UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Paris den 20 April. Ludvig Pbilip bar de tvenne första dagarne efter altentatet nästan intet haft annat alt göra, än emottaga och besvara lyckönskningar från så väl korporationer som enskilte personer. Konungamördaren Petter Lecomte är född uti Beaumont i departementet Cöte dOr. Han är af en kraftig gestalt, har svart hår och yfvigt skägg; hans drag bära prägeln af en brutal energi. Han har aldrig varit gift. Han bar tjenat i spanska fälttåget 4823 och under detsamma, genom visadt mod och beslutsamhet, sorvärsval sig bederslegionskorset. Sedan tjenade han i Grekland under general Church såsom lojtnaot och sedan såsom kapten, men lemnade tjensten al missnöje med presidenten Capodistria. 1824 erhöll han, på rekommendation af dåvarande hertigen al Orleans, numera konung Ludvig bhilip, tjenst såsom skogvaktare på konung Carl X:s enskilta egendomar. Ludvig Philip fortfor äfven elter sin tbronbestigning att gynna hononoch utnämnde honom slutligen 4839 till osvetjägmästare i kontainebleaus skog. Han visade mycken tjensteisver, men var derjemte osåällskaplig, egensinnig och ytterst lättretlig. 1844 undandrogs honom, för ett insubordinationslel emot en förman, en gratifikation af 20 F., hvarofver han blef så uppbragt, att ban i de grölsta ordalag begärde sitt afsked. Detta blef honom också beviljadt; men, ehuru han derigenom gatt förlustig pensionen, utbetaltes dock denna till honom ur konungens civillista, och samma dag han begaf sig åstad till Fontainebleau för attentatens utförande, hade ban lyftat silt qvartal. Ian säges i 4 månader ha rufvat på sin brotisliga plan; onsdagen den 453 April erfor han, alt konungen skulle fara till Fontainebleau, hvarpå ban beslöt att utföra dådet och begaf sig till nämnde ort, dit ban ankom på natten. I följd af sin lokalkännedom valde ban sig en för sin mordiska föresats särdeles gynnsam ställning på en rishög bakom en mur tre steg från vägen. Lecomte var en skicklig skytt och hade ett sörträlfligt gevär, så att konungen skulle varit utan