AAn: ÖF6F38383 — — — — 2—— — — — UTRIKES NÄEHLLLELÄÄ. FRANKRIKE. Paris den 47 April. Ludvig Pbilip bar åtorigen varit ulsalt för ett mordiorsok, men har äfven denna gång med sin vanliga lycka sluppit undan oskadd. Den AG kl. 19 till 6 e. m., då konungen återvände från en spatsertur uti Fontainebleaus park till dervarande slott, träffades den öppna vagnen, hvari han satt, al 5 hulor, som dock icke skadade någon. Gerningsmannen är arresterad. Personlig bämd tyckes ha varit motivet till hans handling. Deputerade kammaren sysselsätter sig med en fråga af största vigt, nemligen Iranska flottans sörmering och utveckling. kegeringen har for detta ändamål begärt ett anslag al 93 mill. Fr., hvilket pröfningsutskoltet nedsatt till 75 mill. Det ser dock ut som om kammaren komme att bevilja det begärda anslaget oasprutadt, enär den meningen är allmänt tadlande, att Frankrike bör hafva en flotta någo när jemngod med Unglands. Ålven Thiers har, i strid med sina hittills yttrade tänkesätt, uttalat sig för flottans utveckling och på samma gång med mycken värma förordat engelska alliansen, hvarigenom ban åter aflågsnar sig från oppositionen och nårmar sig ministeren. Opposilionstidningarne kalla hans plötsliga omvändelse till marinsystemet för en komedi. Den harlen tyckes aldrig vara att lita på! Uti Paris har redan för någon tid sedan uppdykat det ryktet, som nu äter satt ny fart, all Peel efter genomdrifvandet af sina handelsreformer ämnade att resignera. Guizot skall i tanka att denna resignation shulle hafva en ogunstig inverkan på dei Frankrike lorestuemle valen, vändt sig till Peel med enträgen anhallan all uii den konservativa politikens interesse uppskjuta verkställandet af sitt beslut att träda tillbaka, tills valen i Frankrike vore forbi. Ibrahim Pascha bar fullkomligt ålerställd afrest från Vernet till Paris. Af det lysande emottagande man tilltänkt ryska storfursten Konstantin i Toulon har blifvit ingenting, emedan prinsen af Joinville ej kunnat förmas att å flottans och Frankrikes vägnar göra les stonneurs för en prins, hvars fader alltid visat sig så fientlig emot sakernas nya ordning i Frankrike. Storfursten som anlände den 41 på Toulons redd, emottogs af sjopreleblen. Den 42 besåg han i största inkognito Tonlons märkvärdigheter. Franska regeringen har betedt sig något lajligt vis avis Narvaez och insanten Henrik. Först erhollo autoriteterne i Bayonne medelst telegrafen order att strängt bevaka insanten, men några dagar derefter kommo nya order att visa prinsen all surstlig ära, men deremot på det strängaste bevaka Narvaez. Insanten tycktes bereda sig på ett längre uppehåll i Bayonne. Abd-el-Kader skall verkligen vara stadd på aterlag till vester och hans rörelse åt öster blott varit en fint, för alt få något andrum för den bonom förföljande general Jussuf. SE, i ENGLAND. London den 48 April. Underbuset öppnades FAN ded 17, då debatterna rörande första läs4 sent irländska tvängsbillen fortsattes, men i s irländska oppositionsmännens manovör ärc läste uppshjutas. OConnell jemte några äns liksinnade vänner hafva å et i Dublin repealmöte förklarat sig skola använda hvarje losligt medel till förekommande al tvangsbillens antagande. Denna de irländska underbusmedlemmarnes systematisha opposition ogillas lemligen allmänt, i det de genom densamma bringa Underbusets verksamhet i stockning och AOFLUHAHAm 5fvan härma Alla 1 35 1 4 — n-— pö—— — AL — ———rrrrrv72eQvvvounvnm—n—a—— i ?-emnmnmicknomooooo—m. —O ä—————— ss AL