obeständig; med NO-monsunen söredrager man den inre passagen mellan Paracels och kusten af China, oster om Pulo Timoan och Aor, eller man sätter kurs på Macclessields-banken, och derefter, med Paracel om styrbord, Vigias och andrada-Rock om babord, till Pulo Sapata och vidare genom Bancaeler Gasparoch Sundasunden. Härifrån går den direkta kursen ett par grader söder om Madagaskar lill ostra kusten af Afrika, som man kan närma sig till på ett afstind af 40 till 42 mil, och derelter owkring Goda-Hopps-Udden. i Fartvg, på väg från China tll Australien, böra hälla sig på 500 N. lat., ända till 4650 eller 4709 O., innan de styra sydvardt. Men från September till Februari kunna de fartyg, som gå från Canton till Australien, passera genom chinesiska sjon, langs vestra kusten af Borneo genom sundet vid Carimata, Lombock eller Allas. i Passagen från Canton till Sandwich-öarne, eller Nordamerikas vestra kust, göres porr om 509 lat. Något öster om Sandwich-öarnes meridian angöras dessa. Till Acapulco sortsar man i samma parallel till 20 3 50 mil från amerikanska kusten, hvarester man ligger sydvardt, längs landet. Passagen vest hän; från Åmertikas vestra kust, sker mellan tropikerna, och passagen från Australien österut, söder om 300 S. lat. . Från alla ställen på Ostindiska kusten kan man hvarje tid af året företaga hemresan omkring Codäa-lIIOPps-Udden. Från Bengalen bör man passera eqvalorn mellan 879 och 909 0.; men kommer man från Madras eller Ceylon, må man, när monsunen icke är gynnande för Mozambiquepassagen, för art undvika orkanerna i närheten al Mauritius, soka till att passera eqvatorn åtmins one vid 869 O. 1190 söder om Madagaskar närmar man sig afrikanska kusten på ett afstånd af 40 wil; man bar då fördelen af Moumbique-strömmen, och får vind; som aldrig är palandig; dessutom är man då mindre blottställd för hältiga stormar och hög sjö. Skulle vinden vid Cap Lagullas vara SV.,så är det, synnerligen nattid, rädligast att hälla sig längt isrån kusten. Från Goda Hoppsudden går kursen direkte till St: Helena och Ascension. Man passerar eqvalorn vid 489 v. och seglar bidevind, tills vinden rsmmer, hvarefter man angör Kanalen. Till följe al Rennells NV. ström bör man i tjocka ej komma Scilly-öarne närmare än på 56 fam: nars vatten, men styra kurs till Lizard. llar man vintertiden icke tilllälle att genom astronomiska observationer bestämma påvarande laliiulen, så kan endast lodet frälsa från skephsbrott mellan Scilly-öarne. Under sådana omständigheter bör man derlöre i god tid börja att loda, för att medelst botinens successiva sörändringar få skeppets ställe någorlunda bestämdt; Vid mynningen af Kanalen är vattnet på frans ska sidan 8 till 40 samnar djupare, sanden större och hvitare och stenarne större, än på engelska sidan. Den för inseglingen uti Kanalen formånligaste latituds-parallel, är, allt efter vindens beskaffenhet, mellan 499 45, och 490 25 man träffar då, vid 14948: v. long., på sänd, blandad med mörkgröna oaser, på ell djup af 270 till 530 somnar. Illassbottnens beskaffenhet förblifver oförändrad, under det djupet längre mot öster hastigt aftager. på den stora Solebanken, vid 490 45 N., 90 55 V., der man träffar gul sand med smästen, uppgår det blott till 70 samnar. Har man passerat denna bank, så lilltager åter djupet, och sanden omvexlar som förut med oaser intill 90 50 W. Soderom 499 475 N. lat. träffar man ren sandbotten. Nordligare, på den 60 samaor djupa lladdock-banken, hvilken i NVI. direktion skär sistnämnda latituds-parallel, finner man icke eller oaser; utan grof, gul och grå sand med småsten ; österom bem. bank blifver djupet större; och oaserna visa sig åter. I vester altager dja, mt OUAn n rn mA AA 1