Ånyo har ett samhälle blifvit på ett förfärligt sätt hemsökt af en sorhärjande vadeld. Denna gången är det kongsbacha, som delat ett lika öde med det, som öfvergått städerna Borås och Wexiö. I går afton, kl. omåring 12 2 bröt elden ut i en uti närheten af gåsigifvaregarden besintlig krog, och inom några få timmar bade den spridt sis till nästan alla delar af staden. Resande, som i dag derifrån ankommit, kunna icke finna ord, uttrycksfalla nog alt skildra den jämmer och det elände, som tdenna lasansnatt bragt osver det olyckliga samhället. Enligt deras sammanstämmande berättelser kunde man i dag på morgonen af hela staden icke räkna mer än 10.342 hus, som blilvit förskonade från elden, och sannolikt är, att äfven dessa kort derefter sörvandlats i askhögar, alldenstund man ännu vid ofvannämnde tid icke såg någon möjlighet att sälta en gräns för det rastlost förhärjande elementet. Älven kyrkan har blifvit ett rof för lagorna. — Förlusten kan för ogonblicket icke ens approximativt uppgilvas. En stor del af egendomarne lära dock varit försäkrade. Atminstone uppgass i ett nummer af Aftonbladet för ar 1845 värdet af de i kongsbacka uti städernas allmänna brandstodsbolag assurerade egendomar till 120,000 Rdr banko. Huru stadens brandredskap serverades under, den allmänna villervallan, känne vi icke; men alla, hitintills ingångna, underrättelser ofverensståmma derutinnan, att sprutan först och främst borde hafva applicerats på stadens välvise Ir borgmästare, hvilken for tillfället befann sig i ett sådant lillstand, att ett dylikt duschbad mycket väl kunnat behöfvas, för att restituera honom från verkningarne al gårdagens marknads-os