Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 april 1846, sida 2

springande och sökande maste vi gå tillbaka till vakten utan nagot emottagningabevis från tängel:eförestandaren. Mina soldater sade, för att slippa straff. att Carmen talat baskiska med mig, och sanningen att säga syntes det icke mycket naturligt, att en karl al nin styrka skulle falla för en knytnäfvestöot af en så liten flicka. Allt delta Syntes misstänkt, cller rättare allt för klart. Jag blef vid afiosningen degraderad och dömd ull en månads arrest. Del var mill första straff, sedan jag kom i tjensten. Farväl, J furir-galoner, som jag i andanom redan såg blanka på min uniform! De första dagarne i arresten tillbragte jag mycket sorgligt. Då jag tog värfning, föreställde jag mig, all jag ålminstone mäste bilfva officer; Longa, Mina, mina landsmän voro generaler; Chapelangara var osverste, och jag har hundratals gånger speJat ball med honoim. Nu tänkte jig: att den tid, du tjenat utan straff, är klörspilld. Du är nu illa anskrifven; for att återvinna dina förmäns aktning, får du arbeta tio gånger itrigare, än då du kom till regementet. Och för hvem har jag låtit straffa mig? för elt utskolt till Ziguenerska, som gjort narr af mig och i detia Ögonblick är ute på tjufveri i en eller annan vrå at staden. Och dock kunde jag icke afläla att länka på henne. Skulle ni tro det, Sennor? hetmes sondriga Silkeotrumpor, som hon lät mig se, då hon flygtade, dem hade jag ständigt för ögonen. Och dertill luktade jag ständigt på den acacia, hon kastat till mig, och som tillociuned förvissnad bibehöll sin ljulva doft.