ala med kretshauptmannen, inför bvilken han fört u spefullt och bhånande språk. At blifva fånsen hade han icke fruktat för, ty han betade, it, om något ondt vedersores honom, låge larwow andra dagen i aska. Äfven i Lemberg befarades utbrott af oroligmeter å långfredagen — hvilkendera, den kotbolka ellerägiekiska viste man dock icke, — som heecknades såsom dagen för Polen äter uppständelse. på denna dag skulle icke allenast Lemberg anändas i alla fyra hörnen, och Österrikarne och eras medhållare nedgöras, wan bela Gallizien ed ett enda slag befria ;sig från sina fiender: ryskarne och adelsmännen. Existerar en sådan glan, bvilket dock betviflas, tyckes den vara tgången från kommunisterne: numera är den sock i alla händelser overkställbar, sedan veslerbörande genom de alarmerade ryktena blilvit salta på sin vakt. SPANIEN. ok Isturig nya ministöre visade, såsom nämndt plivit, flera tecken att blifva siberal. Sålunda nade Corles blifvit sammankallade, dekretet emot pressen återtaget, insanten Henrik tillbakakallad , en amnesti utlofvad och det till och ud med talades om att Espartero iskulle återfå sind ördnar och titlar. Men en sådan ministere var ccke i kamarillans smak, och derfore skulle Å en störtas. IStutiz kunde icke, naturligtvis genom Marie Christines kabaler , komplettera alsin ministere och resignerade. ben afgjordt nmanbsolutistiska fraktionen i stör nu ifärdig att öfertaga styrelsen och botar Spaniens frihet med iotal undergång. Sakerna äro nu så bragte på wispetsen, alt endast en revolution tyckes kunna n Hrädda Spanien. Stor jäsning radde i hufvudupbstaden den 7, men general Pezuela, fsom stod 4 spetsen för trupparne, upprätthöll dock lugnet ingenom sina kloka dispositioner. mf Troligaste anledningen till Narvaez fall är väl att Marie Christine iche mera tror sig besliösva honom och dersore velat göra sig af med sen rå knekten, som kanhända stod i vägen a ör hennes planer till jesuiternas förmån, emedan Narvaez icke är nagon hycklare, och hawar svartrockarne. I början tycks hon dock velat förfara med en viss skonsamhet emot honom, i det bon lät erbjuda honom gesandiudälposten i Neapel, som han likväl asslog. Då var det, oaktadt lsluriz sörböner, slut med alla konsiderationer och han erholl besallning att osordrojligen lemna Spanien. Vid hans ianvänning att ban blifvit äderläten ) och kände sig alltför svag för resan, fästades intet afseende, utan han affordes straxt under en kavallerileskort. Narvaez fall åtföljdes af hans förnämsta gunstlingars och kreaturs. SÖDRA AMERIKA. strommen at den 12 Feb. General Paz bar såsom sullmaktig för Corrientes, med besalhalvaren olver Paraguays truppar afslutat en ölverenskommelse, enligt hvilken de begge staternas truppar skola agera emot Rosas i ölverenstmmeflse med den af brittiska och franska belålbalvarne uppgjorda plan. I !) Nurvaez hade efter den hans fall medförande konseljen. hvarest han i drottningens närvaro utstölte de vildaste och grofvaste eder och förbannelser, rakat i ett sadant raseri, att man måst sätta honom blodiglar på halsen. Öfver London bar man notiser från Plala