Levy af Storhkolmas-Tädmämgarme-. 4 D 4 D Postoch Unrikes-Tidningar reproducera den skrifvelse från Berlin, hvilken aliste der Borsen-Ilalleo innehållit dom fängelserna i gerlino, rörande en sransmans, M:r Apperts, gjorda förbättringslörslag i fängelseväsendet. Sasom bekant är ifrar M:r Appert emot cellsystemet och för ett slags kolonisations-system. I eTidnings-öfversigten visar sig Post-tidningen icke belåten med Aftonbladets och Dagligt Allehandas reflexioner, angåäende justitie-minislerns tal till representations kommilteen. sr Thiers tal i franska deputerade-kammaren meddelas af bost tidningen, äfvensom af Allehanda och Aftonbladet. Man finner i Post-tidvingens ölversättning en hel hop olikheter, som utvisa, alt franska tidningarne bra skiijaktigt måtte uppfatta parlamentstalen. Eller mahända man bor soha nagon annan förklaringsgrund till de från hvarandra så afvikande olversåttningarne?! Post-tidningen upptager till besvarande aWinterbladetso anmärkningar vid justitie-ministern grelve Posses tal till representations-konnmiltcen. Det sker med all den otficialitet, med hvilken Siats-tidningen sorr i verlden försvarade det gamla systemets astalshandlingarv, och stutligen med allt det etter, som abieto fordom hade i gadden, då den i den liberala sidans anmärkningar emot detta tal endast vill se oviljan mot abetrygzande sormero, aluga pröfningo, abestående lagliga råttighetero, och analionella grundero, m. m. Man finner häraf bestyrkt, hvad man sormodat, att sakerun numera, genom aretve I Posses inkallande i rådkammaren, erhållit det honservativa stod, som Herrar Wallmark, llellI berg, m. fl. af gamla systemets kämpar, afbiiade, för att atersa sitt ChurasjepAftonbladet bar en akorrespondens-artikel från gkerlino, hvilken väcker ett stort interesse genom den varma, tyskt fosterländska anda, hvaci den är ballen. Korrespondenten blottar i den den be:tänkliga ställning, med hvilhen äfven den tyska pationaliteten botas, dels genom ryska politiken och panslavismen, dels genom den inre sondringen i så många stater, dessas -regeringars inbördes afund och misstro till sina folk, samt genom saknaden af en fullkomlig tryckfrihet och national-representation. bå man följer den lifliga beskrilningen på dessa stora brister i tyska folkets sociala och politiska förhallanden, måste man tillen viss grad ursägta sorsattaren den mindre sympathi, han på det hela visar för pohlsha nationens naturliga rättigheter (helst om det är sannt, att denna skulle vara så slendtlig emot den tyska, som han påstår), och tillochmed öfverse det stora misstag, han l later komma sig till last, i fråga om bedömandet af tyska bandelos och näringsflitens understödjande på den prohibitiva vägen. Hans räsonnemanger åter, huru dessa stora angelägenheter bäst borde, i hvad deras administration i angår, värdas och befordras, äro så sanna och praktiska, att de äfven borde besinnas af vära statsmän, som nu, utan special-kunshaper och snart sagdt utan all tanka på nagot I frihetens anda grunmadt ordniugs-system, i stället att leda och upplysa, biudra och inveckla allt, hvad dertill horer. Åsionbladet omtalar, alt ifrån Sundhets-kollegii och låkares sida svärigheter åter läggas i vägen for inrättande al ett nytt apothek i Gefle, caktadt blott ett sådant der förut finnes, och i vida mindre befolkade orter redan två visa sig vara ganska lönande för ägarne. Förhållandet är ett bevis uppå, alt den enskilta fördelen äfven i detta afseende alltid förstår, att, mera än den allmänna, sorskafsa sig medhåll inom auktoriteterna. En ainsändareo bar visat, huru man ofta åägår öfver ån efter vatten, i anledning af Landtbruksakademiens införskrifning af en ahötjugar (Piteh-fork) till modell, som dock redan af alder varit i allmänt bruk på Gottland. Man har således nu gått öfver atlantiska hafvet efter vat