den 2:dre Mars, hvilka till en del bekräfta olvanstående och dessutom sormåla, alt slarosterne uti flera kretsar i Callikien enträget begärde sina afsked, samt att en medlem al hosrådet i Wien var ankommen till ort och ställe för att ordna sorhållandena. Ådeln hoppades att blifva befriad från skatteuppborden och den lägre domsrättigheten, hvilka gjort den så lörhatlis bos bönderne. Under namnet Ciela (Salla?) betecknas en anförare for ett organiseradt band äf upproriske bönder, bvilken blott vill emottaga befallningar af starosten Breindl i Tarnow, som gaf impulsen till böndernas resning emot adeln. ö GREKLAND: Åthen den 22 Mars. beputerade kammaren har efter något motständ af oppositionen antagit ett regeringens forslag Om dödsstraftets verkställande medelst skjutning: 1854 års lag stadgade alt afrättningar skulle verkställas medelst guillotin, men detta aflifningsSätt hade väckt en sådan motvilja hos folket, att det ej kunnat tillämpas, så att på de sednare åren dödsstraffet de facto varit alskassadt, i det konungen begagnat sin benadningsrätt. Ett på en bankir i Athen begånget rysvärdt mord bar föranledt osvanberorde förslag. SPANIEN. Madrid den 28 Mars: I höfvudstaden och provinserna berrskade lign: Det är dock sula tecken, att generalerne Concha; Serrano, Cordova, Cotoner, Araoz och slera begårt pass till udandet. RNarvaez bar förgälves bemödat sig att förmå Mon och Pidal till inträde i den nya ministören. För att hälla folket Vid godt lynne har man afskaffat den förhatliga skatten å hyror samt äfven lörespeglat andra skattelindringarInrikesministerns ordnade valdistrikterna ester den nya vallagen, ett teken all man tänker på nya Corlesval. Portugisiska gesanten försäkras ha erhållit uppdrag att anhålla om drottning lsabellas hand för prins Leopold af Sachsen-koburg: PORTUGAL. Lissabon den 24 Mars. Regeringen har förelagt kammaren ett lagförslag; hvilket bestämmer konungens gemål, Don Fernando af SachsenKoburg, till riksförmyndare under dtosvande af sull konglig makt och myndighet, i sall drottningen asflider, innan thronsoljaren tillryggalagt silt 48 år. SÖDRA AMERIKA. Eoligt notiser från Montevideo af den 4 Feb; hade några dagar tilllorene det sex mil från Maldenado belägna S:t Carlos blitvit beskjutet al engelska fregatten uBagle och den dervarande argentinska besättningen under general Freire fördrifven. OSTINDIEN: De officiella berättelserna om förloppet af slagtningen vid Sabraon, publicerade al Morning He: rald, innehålla stort ingenting annat; ån hvad som redan är kändt. Generalguvernören Sir Henry Hardinge, ehuru genom eti sall med håsten så svärt skadad, att han i början af striden icke utan hjelp kunde stiga till häst, lät dock derigenom icke afbälla sig från att kasta sig midt in i stridshvimlet; ur hvilket han gick oskadd. Den i Indien resande preussiske prinsen Waldemar och hans begge följeslagare losordas ampelt, så väl i osverbesälhalvarens rapport som i generalguvernörcas den 14:de Febr. daterade dagorder, för deras i slagningen visade bravour. Delhi Cdzette meddelar notiser af sednare datum, än de officiella berättelserna, och bland desamma den om fredens afstutande med Sikberne. Dessa notiser, bekräftade och supplerade genom en i London Gazetie intagen berättelse af generalguvernoren till ostindiska kompaniels direktions hemliga utskott, daterad den 49 bebr. i lägret vid Couha Cuchva, junehalla hufvudsakligen följande: Brittiska håreus osfvergang af Setledsch började den 40 Februari och var verksthd den 47. Den 16 ankom viziren Guhlab Singh till Kussur, hvarest generalguverno