gareblasser och samhållsinteressen uppstått och ega giltiga anspråk på hittills saknad röst vid bebandlingen af sosterlandets angelågenbeter; den andra, om de andelar, som förut representerade medlorgarklasser byar för sig nu ega i Nationalrepresentationen, må finnas vara i ett mer eller mindre billigt förhållande till hvardera blassens vist och betydenhet, med alseende sardeles a förpligtelserna emot sambället, materiel förmögenhet, vetenskaplig bildning samt industriel eller annan allmänt nyttig verksamhet. — For au med full sikerhet hunna besvara dessa vigtiga fragor samt bereda ashjelpandet af besiatliga brister på ett med rättvisan ofverensstämmande sätt, år samlandet af fullständiga statistiska uppgifter af stor vigt, och detta bör således, efter min lanhe, blifva en af kommiterades första omsorger. llos hvarje folk finnes en nalionel grund, hvarutur dess samhälls-inrättningar under örhundradens lopp uppsbjutit och från hvilka de icke böra våldsamt uppiyckas, så framt de al folket skola omfattas med häörlek och förtroende. peana sanning, som icke ma förloras ur siste, bör likväl ej hindta den fordomsfrie lagstiftaren att begagna de lärdomar, andra Nationers erfarenbet har att erbjuda. En framställning af de representativa formerna i Luropas öfriga konstitutionella länder samt af deras mer eller miudre välgörande inverkan på ärendernas gång, lagarnas helgd och nationernas utveckling wu: iste derlöre gilva en nyttig ledning vid bestimmandet al de grunder, enligt hvilka en fullt ändamälsenlig och för framtiden betryggande tepresentation må kunna tillvägabringas. Dertill hänforer jag såsom hulvudforemal, att representationen ma vara så sammansatt. att dess beslut äro sanna uttryck af Nationens beliof och önskningar, men att inom den tillika finnes den motkratt, som försäkrar samhållet emot skadliza och förbastade ätgårder: att den bar en kraft, som manar till framskridande och förbättring, men derjemte äfven en annan, som är älerhallande, utan att vara sorlamande. Sveriges grundlagar äro bland de få, hvilka uttryckligen medgifva de förbättringar, som af en annan tids ersarenhet kunde mojligen pröfvas nyttiga; men på samma gäng lagstiftaren, med ahining för mensklighetens stigande odling, utslakat den väg, hvarpå nya asigter kunna göra sig gallande; har han ock, med omtänksam värd om besvurna lagars helgd, genom betryggande former velat lemna rådrum ai den lugoa prof. ningen samt skydd åt bestaende, lagliga räteigheler. Svenska folkets frisinnade anda, i förening med denna vördnad for allas rätt, bevisar dess djupa känsla för upplysningens sramsles och rätivisans fordringar. Stodjande sis på denna fasta arundval, upphejdt öfver fördomar och ensidighet, skall detta ädla folk, med lugna och säkra steg, framgå på den bana, som leder till sann upplysning, 5 vålgang och ära. Det är hommitlerades vigtiga kall att härtill bidraga genom fullständig utveckling af de grunder, hvarpå Svenska solkets representation an dam iken sit ina kunna ombildas, och jag ar forvissad, alt de skola rättsärdiga Ko M:s hoga förtroende, som kallat dem till det vårf, de nu gå att börja. För mig enskilt eger rättigheten, att, så ofta mina embetsgoromal det medgilva, ofvervata homimitgns olverläganingar och då föra ordet ett sannt vårde, då den bereder äfven mig tllfredsställelsen att fa medverka till utredningen af en samhällsfråga, för hvars slutliga, ändamalsenliga losning jag hyser det varmaste dellagande, och tillika lemnar mig tillfället att soka forVarfos mio ann . .i..i —