— ligt sig illa 2en ckera llina — —— — —— a a, VP 094 vdLllC ret den 5, äfvensom fältartilleriet intogo derup på en stållniog i form al en halscirkel omkrin; brohufvudet och begyute sin eld, sedan solen: strålar undanträngt den tjocka morgondimman Två brigader under general Sir Robert Dick fat tade posto vid slodstranden, för att börja angreppet på de fientliga verkeus högra flank; det var ofverste Stacys brigad, bestiende as och 53 brittiska insanteriregementena och 6 brigaden under öfverste Wilkioson; 3 brigaden under öfversle Ashburaham stannade som reserv i den besastade byen kuhdewalla. General Gilberts division bildade centern och bögra flygeln, som var stödd på byen Sobraon, hvilken bon till en del höll besatt. På venstra flygeln vid byen Guttah stod divisionen Smith. Kavalleribrizaden Cureton skulle bota Herrikibs vad, för alt halla Sikhernes kavalleri På andra stranden i schack. I ryggen al hela ställningen, emellau divisionen Gilberts högra slygel och divisionen Smiths venstra, ver: brigadieren Campbells reservkorps uppställd, och osverbefalhafvaren för kavalleriet, Sir Joseph Ivackwell, befann sis med resten af detta vapen i reserv på venstra llyzeln. Alla dessa förberedeiser voro redan tråliade kl. 3 på morSoneu, Omkring kl. 17, till 7 bade elden från hela brittiska artilleriet öppnats och slersaldiga explosioner i fiendtliga lägret bevisade dess verksamhet. Men under tiden hade äfven Sikherne, som i början tycktes ha blilvit öfverraskade ganom haunonaden, bemannat sitt artilleri och öppnade en så vål underhållen eld på brittiska ställvingen, att man snart märkte att saken icke kunde afgöras senom en blott kanonad. klocka 349 blef således brigaden Stacy, hvilken på bebörigt afstånd följdes af brigaden Wilkinson, beordrad att storma fästningsverken, betäckt geBom ridande artillerie, som i galopp sprängde fram i förvåg och på 300 stegs alständ oppnade sin eld. Insanteriet bade att tillryggalägga en sträcka af mera än 4200 steg i en djup sand och emottogs al ett sådant kulregn, att sramgangen af dess företag knappt syntes möjligt. hullret af slagtningen var förfärligt, 420 kanoner dundrade längs Setledsch och når de brittiska trupperna närmade sig förskansningarne, lunno de sig på en gång usatte, icke blott för samtlise fieudtlige batterierne, utan älven för det siondtliga kavalleriets anfall, byilket bröt fram ar bakhall, men dock snart alvisades af de i syrkanter sormerade engelska regementerne. När desse deruppå åter framryckte i linie, visade Sikherne, som hittills utballit tappert vid sina kanoner, något vankelmod, och Engelsmånnen, begagnande detta ögoublick, rusade fram, 50:de regementet i spetsen, och bestormade de fiendtliga utanverken, hvaruppå brigaden Åshburaham framryckte till understöd. — Divisionerna Gilbert och Smith företogo nu en demonstration emot den öfriga delen af sorskansalasarne, under det Sikherne kastade sin bela kraft på den punkt, hvarest brigaderne Slacy och Wilkinson inträngt. Med Svärdet i band sokte de att åter fördrifva Engelsmännen, och det uppstod en forfärligt vild strid, bvilken icke slutades förr, ån alla 3 engelska infanteridivisionerne blifvit bragte i striden och kavatleriet under Sir Josef Thackwell funnit en våg in i lerskansningarne och nedhuggit Sikhernes arlillerister vid deras kanoner. I vild flykt störtade nu slutligen sikhernes massor ofver pontoubron, decimerade af Engelsmännens kanonoch gerärseld. Tusendetals kastade sis i floden, som plotsligen sligit, bron brast delvis tillsammans och floden uppfylldes snart med drunknade. I två hela timmar sköts På denna tär packade menniskomassa, så att valenet i floden sårgades rodt. När insanteriets ammunilion log slut, fortsatte ridande artilleriet elden, tills iutet lesvande väsen mera var synligt. Mealigandet var sullkomligt sorslummadt, ty icke blott så söker nemligen HOmbay Timeso alt rättfärdisa det hiskliga blodbadet) hade Engelsmånnen idit en ganska hännbar förlust, utan äfven alla ungar, som i slaginingens början fallit i Sikernes händer, bade af desse blifvit grymt stvm4 ida 1. 1 —An q LL lel OC osl ske till ma libe räll