Revy Al Stockhelms-Tidnincrerae,. Post och inrikesTidningar hafva under rubrik: en enstill angelagenhet, lutl en insändare meddela en hbel hop via liga singar om allmänna Brandsörsåkringsverket för byggnader a landet, i lilket det, beSennerliRt ung, lårer stå illa till, sormodligen bulslhis kligast ler dta, alt det forst var sammanblandadt med städerna, samt jemte dessas, på ett h55 dyrt sitt adm inislrerali. Imellertid tyckes det ligaa i saköns natur, att hela denna inröttninz kon försvinna. En nationel brandstöodsanstalt ör den vackraste, med samhällets pligt och allmän fordel bäst forenliga, allmänna inrättning. Den enskila angelägenketen han inan derisre gerna lemna å sido. Aftonbladet har fortsatt artikeln : flvad har Svenska folket att vänta af regeringen i frågan om närinasfritelen ? men mycket synes ålersta innanar ultat kan motses. Welensh. apsahademions ärsböstid beskrifves ganska utförligt. — En replik är insånå, angående anmärkningen emot all 200 ex. af en olversåttning af Fayes Rotrska historia? blifvit inköpie för Statens räkning. Detia in hav nemligen icke skelt af medsen för lärda skrifters uppmuntran utan al extra medlen. — En novell af hjellman Göransson, kärlekens seger) Feroumes. Tiners tal i franska deputeradekammaren, då Remusats förslag der föorevar, angaende uleslurning af en del embetsmån, hvilda hunna anses vara i samma hathegori som de redan genom 1350n ars charla uleslutne presehterne, samt binder I depuierade, att emottaga tjensler, elier, Om de redan äro tjenstemin, emottaga anuan befordran, än i sin tour, är i flera afseenden sanska lörtjent af uppmärksamhet, synnerligen då man besinnar den iinågenhet, som hos oss visat sig under arbetena for repiesentalionsretorimen , alt lemna embetomänDen obegransad tillgang till valrätt och valbarbet. Otvilvelaktigt framstår i talet Tuiers jag, sisom hAVUULSak, och man ser alt han tagi ialryck al sina motgangar sisom tninister, och ut la bämnas på sina davaramle motstandare. Men en sanning bliifver det dock alllid, öl man får noga akta sig, i ett land med feptesoniadvt styrelse-sätt, att lata den verkställande maktens verklyg få för stort inbytande på laastiftningen och beskattningen. j . l ; i I 4