af densamma, älven om man icke numera viste att den föregående ministeren strandat på tryckfrihetslagen, till hvilken kronan icke ville gifva sitt bifall. Man har också redan erhållit bekråstelse å den nya styrelsens despotiska och alsrihetsmördande sylten i det den 23 Mars till Paris från Madrid ankomna hurirer medfört en af den nya ministeren undertecknad adress om Cortes suspenderande och tryckfrihetens upphäfvande. Tvenne kongliga dekreter äro utfärdade, hvilka, motsvarande denna adress, forloga, att Cortes skola suspenderas och för vissa fotbrytelser, sannerligen upproriska och statsförädiska, det brotisliga bladet skall suspenderas och, i fall förbrytelsen, upprepas indragas. Dessa dekreter sätta Spanien ungelär i samma läge som Frankrike iråkade 4850 genom de behanta Polignacska dekreterna. Far nu se huru spanska nationen kommer att förhålla sig och om den, i fall en revolution utbrister och lolkets rättvisa sak segrar, skall veta att bättre begasna sin seger, än Fransmånnen gjorde. VESTINDIEN. På llayti väntade man till den 4 Mars en sammandrabbning emellan Haytier och Dominikaner. Begge partierna hade beredt sig att kämpå till det yttersta, så att man förutsåg en i högsta grad blodig strid. Dominihanerne tycktes icke vara rätt säkra på sin sak, i det de försett sin hufvudstad S:t Domingo med proviant, för att der huvna siana en tillflyktsort. Enligt en i Times meddelad notis, hvilken, icke meddelad af andra tidningar, torde fordra vidare bekrästelse, skosa spanska trupper ha besatt S:t Domingo och sidedes östra delen af ön upphört att vara en sjelfständig stat. Får nu se huru llaytierne i si fall taga saken! — Presidenten i llayli, Pierrot, hade vid franska general-konsuln Levasswitts rappeilering utfärdat en proklamation uti hyvilken ban beblagar sig osver dennes försök att sprida lvedrågt och split bland replublikens medborgare, men förklarar att, enar ban hoppas erbölla rättvisa al fransmånnens konung, sranska medborgare skola, oaktadt franska konsulns alging, ujusa lika skydd som bavytiska medborgzare. Pa Jamaica ville man veta, att Paredes inbjudit Santa Anna, byilken, sisom bekant är, uppehaller sig i llavana, att återvända till Mexiko, for all med honom och general Almonte bilda ett militäriskt triumvirat. AA ————