Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 mars 1846, sida 2

grymheter. och gifvit honom en grekisk amma med namnet Helena; bon lät uppbygga en stad, som bon kallade Constantinogorod. I valet at det nya rikets hufvudstad vacklade hon emellan stuntinopel och Athen. Det grekiska folkets öfverligsna snille och den stora roll, det spelat i forniiden, hade gjort ett djupt intryck på henne, och hon talade ofta om möjligheten af alt se det anyo i spetsen för folkslagen. Con(Fortsättn.) ÅTER EN ROMAN UR VERKLIGA IIFVET. Man läser i en fransk tidning följande tilldragelse: För nagra veckor sedan premenerade en ung man, insvept i en vid kappa och rökande en cigarr, på en at kajerna i Lyon. Plötsligen hör hau sa steg framför sig ett genomträngande skrik och ett tungt fali i Rhonen. Det var midnatt, vinden pep rysligt, vågorna gingo höga, kajerna voro öde, djupt mörker hvilade öfver strömmen. Den unge mannen anade en stor olycka. Hastig hiclp var af nöden, och beslutsam sprang han i de skummande vägorna. Länge maste hun kämpa med de upproriske elementerne, innan han ater frånryckt dem deras byte, och när han 300 steg längre ned äter nådde stranden, bar ban en dam på armarna. Hon var elegant klädd, — ung och — utomordentligt skön. Men huru skulle han kalla den olyckliga tll lif igen? Hvarthån skulle han vända sig så sent? Uvarje dröjsmal kunde medföra döden. Den unge mannen bodde nära kajen och bar alltså sin sköna börda utan betänkande på sitt rum, hvarest ännu en treflig brasa sprakade i spiseln, Damen hemtade sig langsamt, rödnaden a kinderna vände tillbaka och slutligen var hon så till vida återställd, att hon kunde tacka sin räddare och berätta honom, huru hon. just som bon ankommit med diligencen till Lyon, gått för att uppsöka en vänninna, som bodde vid kajen och under den