PhUa eft samhällsskick, som icke hunde beslå, utan at modissiera och reformera de orättvisor och vytterligbeter, hvartill nuvarande samhällsfol:ner, i vissa fall, fört menskligheten. aPublen och de vestra makterna i diptomatisht UmSCende, ur, sasom vi förut nämnt, el Iysåt blad, bar, da man besinnar, att artikeln är under censur tillkommen, ett visst interesse. Den visar nemligen, huru de si hallade skyddsmakterna för Pohlen sorfara med bohlska nalionen och buru de andra stora makterna lor sina enshilta ändamal begagna det onatuscliga sornallande, hvari 48 millioner Pohlackar midt i Europa belinua sig såsom slalvar ät tre monarker, för att stundom vinna,j stundom uppskrämma dessa skyddsmakter. Man kan ej anna; än med sortrytelse skada, att en kel nations öden salunda skola afgöras af några Ciplomater, sor hvilkas sorstand och ärlighet man bar ungelar lika ringa garantier, och allt della utan att nationens egen röst far höras. Alt sudant kan ske i var tid, som vill tillegna sig namnet af eupphlyste, är ett sorgligt bevis på Rezgeringarnes liknojdbet for mensklighet och rättvisa, ålvensom på folkens oformaga att göra sina eana begrepp och känslor för dessa samlallenas heligaste principer gallande, emot vär tid s 8 istiske maktinnehasvare. a glngt Allehand a har en artihel dom fångar efsier stigilningeunes, hemtad utur ett arbete af en fransk embetsman vid sangsltyrelsen, M:r Cerfberr. Allt, Umad man der får veta, lyches vara att återsallen af brottslingar, som korrektionelt behandlas, är stort, i Frankrike. Det öfriga är sadant, som man bört mänga gånger sägas och sforeslas både här och i andra lander, af dem, som icke vilja gå till botien med den Så kallade pauperismens och brottslighetens kusfvud-ordoaker, utan endast halla sig viå de alldagliga symptomerna deraf. Angaeude 40sterlandska Litteraturen i Euglanda bar man utur CQuarterly Revieva en temligen otillsredsställande skildring. Det lårer stå illa till med Brilternes lkuuskap i deuSamma. Un insändare har velat säga något gom moraliska piecer (2) med anledning af sorgespelet rie XIV; men vi väge trotsa nagot hvar att efter läsningen af denna artikel kunna fatta, bvad sorlatt. dermed egentligen velat såga. hattre bar redaktionen af Allehanda ultalat sina tankar, da den föreslagit att tillvägabringa en subskription för att lemna en hedersskäånk at Hr Dansqvist för hans mästerskap i Eriks roll. Det är att tala ur skägget. Svenska Minerva lemnar en karakteristiik osver den sednaste poblska uppresningen elter en korrespondens-artikel från Berlin, hvilken shi dtar hela revolutionen såsom en ursinnignet, och banar Poblska nationen, sågande all de nog veta att dö, men ej att handla, 0. s. v. Angaende tielas komet lemnar Minerva, ester en engelsk astronom, den upplysning, alt den spruckit i två delar, och att hvad som nu synes såsom tva särshilta hufvuden, äro två numera atskiljda kärnor. Ännu meddelas artiklar om uniforms-väsendet. Nu är det ofver underofficers-uniformerna det klagas. Man vill bafva epaletter åt dem alla, liksom redan åt garderna, m. fl. Minerva sinner det högst besynnerligt, att Af