så, som vi hade beräknat dem skola blisva, i händelse några sådana från nyssbem. auktoritets sida homme att afgifvas. För öfrigt torde det tillåtas oss erinra Medborgaren om, att vi en gång för alla utfäst oss, att, när de handlingar, som vi för sakens fullständiga utredande anse vara af nöden, kommit oss tillhanda, skole vi till densamma återkomma. Vi förnye härmedelst detta löfte; men få tillika försäkra Red. af Medborgaren, att om den ock uti hvarje utkommande nummer, i aldrig så imperatoriska, eller bevekande, ordalag uppmanade oss taga till orda rörande vederbörandes beteende vid den isednaste tillsättningen af kustsergeantstjensten inom Halmstads tullkammare-distrikt, skall ban dock icke vara i stånd att komma oss att vika en enda hårsmäån från vär en gäng uppgjorda, sanninIgen endast afseende, och följaktligen till målet förande lörsvarsplan. Skulle emellertid Red. af I Medborgaren vara af den tanka, att vi hbafve för alsigt att draga ut på tiden, endast af det skäl, att vi ämne låta saken dö bort; så har den ånyo råkat att begå ett högst väisendtligt misstag. Vi balve ännu aldrig tvekat att upptaga en till oss kastad ästridsbandshe, och således icke eller den, som Medborgaren funnit äsör godt att slunga for våra fötter; men att börja kampen förr, än vi med spetsen af vårt svärd kunne nå vår stridslystne motståndare, dertill (Medborgaren torde ursäkta oss detta sjelfberöm!) äre vi alltför gamle och väl bevandrade tactici. Medborgaren kan alltså ännu för oss gerna företaga sig en eller annan stormlöpning mot vårt förskansade läger. När vi finne tiden att göra ett utfall vara inne, kan han vara fullt och fast forvissad om, att vi skole veta begagna densamme; till hvilkens fördel ..... det få de goda vapnen, ide ändamålsenliga manövrerne och de osverlägsna stridskrasterne då algora. Alltså: till återseende, II:r medbroder, till återseende och — afgörande af stridsfrågan! AAAggngngngn d( k-j