UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Paris den 8 Febr. Herr Lamartine bar under adressdebatterna föreslagit ett amendement, —SOm skulle u trycka kammarens önskan, det rePgeriogen matte med energi uppträda till Maroniternas räddning från det turkiska barbariet; Ömen han tog det sjell återtillbaka, på Guizots sDrklaring, alt regeringen med alla krater i konSdnsinopel lade sig ut för just hvad Lamartine lörurade. . Generalerna Coman, Neveu och Gentil hafva, på Bugeauds önskan, blifvit rappellerade till Frankrike. Den skarpaste kritik på Bugeauds sista fälttåg i Afrika är en af Guizot, straxt efter blodbadet vid Djemma Gazauet, till franska generalkonsuln i Tanger adresserad depesch, uli hvilken det heker: Maskalken, hertigen al Isly, afreser just nn, försedd med alla behöfliga medel. ilan skall icke inskranka sig till aut lordrifva Abd-elKader från värt omrade; ban har order alt sorfölja honom på marockanska omradet och strängt tukia de stammar, som bistatt honom, o. s. v. ) Nu står emiren uti det inre at Algierien och uppttåder sorliåtjande, så att säga midt for Bugeauds nåsa, uåstan på hvad punkt ban behagar, utan att marskalken med sin till en betydlig del upprifna och demoraliserade arme sormär bindra det. TYSKLAND. Ryska storkansleren, grefve Nesselrode, som -slannade qvar efter czaren i Wien och der lär haft konferenser med Metternich, har d. 4 Feb. alrest till S:t Petersburg. Badiska landtdagen upplöstes, märkvärdigt nog, samma dag, då andra kammaren skulle till diskussioa upptaga utskottsbetänkandet öfver Welckers motion om en adress. Som bekant är, inneboll detta adressutkast skarpa tillrättavisninsor emot regeringen. Alla soreteelser i Baden antyda, alt en jesuiterliga snärjt regeringen i sina garn, och att denna vid ständernas upplosning endast gått Jesuiternashenden. hath. presterne hasva med lock och pock avågabringat en hop petitioner emot zittels mosion om allmän ieligionsfribet. Det synes imellertid af allt detta, som om ställningen i Baden icke skulle vara den bästa. Wärtcwubereska regeringen har beviljat nykatholigerna utosning al deras religion, doch under betydliga inskrankningar. Rhen bar ater stigit ofver sina breddar. I Dässeldorf stodo den 40 d:s flera gator under vatten. — Weichseln belinner sig äfven i stigande, och den lilla i närbeten af Danzig belägna staden Schwelz bar osversvämmals, sa att vattnet stod upp till hustaken. Det katbolska borgerskapet i Augsburg, Regensburg och Mäachen har, troligtvis på katholska presterskapets anstiftan, uti loyalilels-adtesser betysat konung Ludvig af Baiern, denne alla papisters och jesuiters guldvosse, sin underdaniga tocksauet lör hans nit för katholska läran. Palven har i ett berdebief till en baiersk biskop lorbjudit. att göra bruk af khatbolsha hyrhobonerna for aslidne icke-katholske, d. v. s. ÅlUetska Jurstliga personer; hvilket isynnerhet har ossceude på just den blinde påsvejenaten könung Ludvigs allidna gemal, drottning Caroin. Un NIIuberger-tidning har konsisherats, medan den altryckt detta herdebref, enuru ö