dsnii ass Ass ÅÅ nonom. I detta ögonblick inrusar drottningens dibror. Han håller Sombre tillbaka, som vill störta sig ut bland massan. — Dbu är förråddo, säger han Lill honom; ohela folket är emot dig. Det har icke sorlåtit dårottningen hennes giftermål med en person ur en främmande kast, och icke eller hennes öfvergang till hatholska religionen. Brahmanerna stå i spelsen sor upproret; man trahtar er begge efter lifvet. I hafven knappt tid att fly. Porten till parken är dock ännu fri, men den skall snart biitva besatt. Du skall der finna en palanhin och bärare för surslinnan, en sadlad häst för dig och 5 trogna ryttare för att bilda er eskort. Lemma mig omsorgen att utdraga striden och betäcka er flykt. Jag vill låta döda mig om så behölls; lita på min hängifvenhet, men följ mig nu. Pessa ord, uttalade med sanningens öfvertygelse, besegrade Sombres tvifvel. Han når, följd af furstinnan, den lilla londörren, som för ut fill parken; han kastar sig upp på sin häst; drottningett bäres bort i palankinen, och den svaga eskorten följer i traf de raskt springande bårarne. Desse springa, uppmuntrade at Sombres lötten, i 4 timmar, utan att hemsa andan. Man når bergen; terrängen blir ojemn, omvexlande med höjder och dalar. Med möda följer inan en stenig stig i en trång floddal, bvars sluttande sidor äro bevuxna med tät skog. Man skrider beständigt framåt, men långsammare; bärarnes enformiga sång har blifvif ett slags hlagande recitativ, deras bröst höja Sig slämtandde, endast hängifvenheten håller dem uppe. Plötsligen höres elt förfärligt skrik, bärarne kasta sig med pannan ned till marken, och palankinen kastas öJlverända på klipporna. En tiger, som sökt sig en tillflyktsort. mellan träden vid vägkanten, hade låtit tåget passera förbi, tills den siste kom, då banrusat fram, gripit och bortfort sitt byte. Ryttarne hade, gripne af panisk förskräckelse, skingrat sig; bårarne deremot hade slutit sig tält kring paslanhenesNatten var mörk, vinden tjöt cmellan träden, och det