UTRIKES NXUEEELT-ELLE. ENGLAND. London den 27 Januari. Euligt löfte utvecklade Peel i dag uti underhuset sina forslag till ändrivg uti det bittills följda bandelssystemet och enkannerligen uti spanmalstagarne. Hans tal varade 4 timmar. Efter et kort upprepande af hvad han i sessionen den 22 yttrat om fördelarne af en större handelstribet och om de redan ernadda lyckliga resultaten af det hittills soljda skyddstull-systemets mildring, uppmanade han huset all genast sorkasta haus förslag, i fall det ansage vidblifvandet af skyddstull-systemet för svetensssämmande med lapdets sauna interessen, och torklarade sin afsigt vara all gora en all2 Ifning utaf de af honom for goda erkända principer, och icke en enskildt, endast pa sodesodiungen. Sedan förklarade ban sig vilja sta nedsöttning i de ånuu bestaende tullarne , al hvilkas visserligen numera knappt en en a artikel, med undantag al talg och byggnadsvirke, var underkastad tull-tillämpoiog. Jullen a talg utgjorde nu 3 sh, 2 d. per centner; han soreslog dess nedsättning till 4 s. 6 d. Hvad iullen a bycgnadsvirke beträffade, så var det ett svart amne alt bebandla, och ban var nodsakad all förbenal a sig 5 eller 4 dagars tid, innan han inkom med definitivt förslag i detsamma; sannolikligen skulle han föreslå en småningom inträdande lindring i tullen. IIvad de bridiska sabrihacrna beträssade, så delades, sasom bekant var, bufvudfabrikatet, tygerna bvarmed vi kläda oss, i trenne slag, nämligen linne-, bomullsoch Mlesabrikater; alla tre njoto skydd genoin skyddstullar, och om ban således föreslog en lindring i tullen densamma, så skedde det blow i den ästa oft tygelLen, att de fleste fabrikanter voro fullkomligt beredde att, genom aolstaende från SRy AdS-Ullsystesnet, a sin sida lemna ett bevis för ändamalsenuligheten af den utaf dem först proklamerade handelosstibeteu. Ilan föreslog derför, all al callicotlyger, tryckta haltuner, o. s. v som nu anjoto en skyudstull al 1000, såsom ock al vissa bomullssabrikater, hvilka besanno sig i ett så färdigt tillstand som skjortor, strumpor, 0. s. v., och nu skyddades med 2000, de töorre skulle blilva tullfria och de sednare få inforas emot blolt 1009 tull. Likalelles skulle )J JlCYGrOr. som i ett visst lärdigt tillstand nu bene 2000 tull, srumdeles blott betala 1000. Sluwiaen skulle alla sröfre, loretrådesvis för de cin m w)NnlaNSC Has bruk bestämda, linnevaror vara alldeles tullfria, och tullarne a finare slags unpevaror nedsattas till hällen. En annan artikel, som skulle tillgodonjuta en lull liudring,