GÖTEBORG. Fyra af de valdsverkare, som, å egendomen Häggatorp, hos enhkelru Lundgren foröfvat des i gardagsnumret af denna tidning omförmälta ån, halva nu wlilvitagripne, tvenne i trakten af Alingsås och tvenne i närheten af Jonsered. Såvål desse fyra, som den femte, hvars namn man väl känner, men som man ännu icke kunnat få någon spaning på, äro härifrån stas den. Hvem, som gripit dei trakten af Alingsås antralsade bofvarne, är ännu icke kändt, men hbulvudiannven för rosveriet, en s. d. slotisknekt, numera krögare, vid namn Sven Märlensson, jemte hans följeslagare, blefvo, sasom nyss nämndes, i närheten af Jonsered gripne al gåstgilvaren i Wedum, Jacobsson, och en bonde från samma socken, hvilka begilvit sig ut för att elherspana rånarne. Vid arresteringstillfället biträddes de af en åharedräng N:o 2 från härvarande skjutsinrättning, hvilken dervid skall hafva ådagalagt en alldeles ovanlig rashhet och rådighet. åtven enkefru Lundgren sjelf lärer, enligt resandes utsago, halva vid våldsverharnes besök i hennes bostad visat en för hennes höga ålder utomordentlig rådigbet och själsnårvaro. Så t. ex. berättas, att bon, elier att ranarne, på sätt förut blilvit omlormåldt, utplundrat benne, sjelf ur ett skap framtagit en butelj punsch och bjudit dem att dricka, hvilken inbjudning de och antogo ; men förglomde dervid att dolja sina ansigten, hvarigenom hon hom i tillfälle att betrakta dem sa noga, att de sedan på hennes beshrifning blesvo isenkände och arijine. Att hon med denna sm invitation endass bade för asfsigt att nagot märmare fa betvatta sina gäster, torde vara osverslodigt all nämna. — Alla de lasttagna tanarne hafva hlilvit aflörde till Ålingsas, i hvars häkte de tills vidare förvaras. ——— — ———— — —