kommittå af blandad liberalism och konservalism. Sammansattes kommilteen af idel konservativt sinnade män, så kande mycket vål iatralsa, alt dei tid besinnade, hvad deras frid tillhörde, och till följd deraf, i likhet med resormvännerne, ginge en medelväg, som åminstone icke uppretade folket, hvilket deremot i en blandad kommitte, under stridens hetta högligen vore att befara. AU en rationell representations-lag skulle af Sveriges alla fyra riks-ständ antagas utan rer geringens kraftiga medverkan kan man icke med de företeelser, vi sett, hoppas icke heller att ett mera konservativt representations-förslag, än det reformvännerna uppgjort, kan af borgareoch pbondestånden anlagas. Följaktligen står represenltalionsfragan nu på den punkt, att hon endast med regeringens kraltiga och eniga stöd kan vinna framgång, och det endast i liberallt bånseende; ty de konservativa förslagen skola alltid stranda emot massan af svenska folkels tänkesätt. Matte derföre regeringen noga besinna sig innan llon nu väljer den ståndpunkt, som llon oåterkalleligen i folkets omdöme kommer alt intaga!!! Au lära folket bilda den kommitteg, åt hyllken det anfortroddes att utarbeta förslag till en ny representationslag, vore i många alseenden nyttigt. Det vore äfven en appell från riksstånden lill dess principaler, syenska folket, hvilken ådagalade alt regeringen hyste förtroende till detsamma. Det lemnade ock den store orepresenterade delen af folket den enda mojliga utväg, att fi deltaga i afgörandet af sitt lands fornämsta lisssråga — en utväg, som obestridligen de facto om ock ej de jure, miste vara dess naturliga rättighat. Ed represensations-sorslag, uppråttadt al män, som sjelfva folket bade utkoral, skulle säkerligen framför alla andra dylika medföra en opinionskrasti, som ej kunde jälvas, och som, bitrådd af regeringen, skulle undanrödja alla motständ. Sättet alt bilda en sådan kommitt är enkelt och kunde ske salunda: att af hvarje forsamling å sockenstämma valdes sullmägtige, som sedermera trädde tillsammans häåradsvis och utsågo häradsfullmägtige, hvilka äter länsvis sammanträdde och utsago kommittö-dedamoter. Städerna kunde i dessa val inom det län de äro belägna, efter en i proportion till länets befolkning afpassad rösträtt, deltaga, eller ock enskildt för sig, ofver hela riket, välja kommitte-ledamöter. De smärre länen, såsom Gottlands, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens, kunde, om så prosvades nödigt, förena sig om en kommilteledamot. Att sålunda bilda den kommittö, som skulle utarbeta förslag till en ny representationslag, vore ju att probera de allmänna eller samsälta valen, och lemnade dessutom alla, som ega 10strätt vid sockenstämma, tillfälle, att, så vidt dess rösträtt, anseende och öfverlägsna förstånd kunde verka, deltaga i kommittgens bildande. Adels och preste-standens samteliga ledamöter finge vid dessa val utofva upplysningens och anseendets stora och mäktiga inflytande på den tå massan af folket. Hvad mera kunde dessa stånd begära? .... Ålven Regeringen skulle hafva stor fördel af v sålunda bildad kommitte; — hon bade annu tid på sig, intill nästa riksdag, att be—