hade den tankäl, att en sådan emtastå bör vara elt slags bedersgumma, som sitter och samlar ihop allt hvad bennes gamla bekanta kunna sqvallra om, och meddelar detta till kommande och gående, på sin höjd med den vanliga anmärkningen, då något passerar: asada jag ej det, kära syster 14 — Tycke och smak kan ingen disputera. Men huruvida allmänhetetijaf ebagene vill hafva mera, torde nog visa sig. I en artikel, kallad: ONågot nytt om sättet; att allena styra Riketa, klandrar obagena Aftonbladets artikel den 44 d:s, angaende det sält, hvarpå, estet dess mening, frågan om en representations-lörändring borde inom Regeringen komma till ett slut. Dagen fäster sig vid, att grundlagen bjuder, att Ckonungen skall inhemta räd och upplysningar af sitt Statsrada, och således icke pa sorhand bör förklara hvad Han beslutit. Detta är ock gansha rigtigt, men också lärer väl ingen satt i fraga, att sorklaringen skall ske förr, än Hans Majestät förut inhemtat Statsrådets tankar om saken. Sedan det skett, måste det väl vara Konungens lagenliga rätt att förklara för Rådet, i hvilken anda han anser att Hans ministrar böra behandla ärendet, och deras rätt, alt derefter bedömma om de kunna gå Hans afsigter till mötes, eller icke, samt i sednare fallet aftråda, om K. M. framhärdar uti sin äsigt af saken. I allt detta synes Altonbladet således hafva haft ganska rätt. I en artikel aPrincipernos pro et contrad, begagnar Dagen en uppmaning af eDagligt Alhe h a un d ae, att ingå i en allvarlig strid; ans gående de förändrade omständigheternag, för att ädagalägga, att Regeringen i många fall hands lat inkonsequent: vid belordringar, vid det bes kanta Handbrefvets utfärdande, vid baron Nordensalks förklaring på Riddarhuset, att representationsfrågan aicke kan fallan, m. m., till och med då den liter civilstaten bibehälla guldgaloner på sina unisormer, men militären bortsprätta dem, o. s. v. — Artikeln är så till vida af mårkvärdighet, att uti dess ingress anspegling göres, alt den i Postoch karikes-hidningar befintliga artikeln den 12:te dennes; rörande QPrincipernae, skulle vara utgången från högre ort. Hvad skäl abagena kan hbafva till en sådan förmodan, är svart att veta. Svenska Minerva har äfven dett par ord för Åstonbladeta, i anledning al dess pästående, att pluralileten af Engelska folket vill spanmalstullens upphäfvande. Åtikeln synes härslyra ur samma källa, som i Post-Tidningen