Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1846, sida 2

00 I den ej gillades af konungen, antingen nedlägga ill Qsitt embete eller beslula sig att uppträda mindre Politiskt verksam. Ins. anser således begge rdessa åtgärder icke kunna anses såsom förföljelG. ser mot embetsmän; och en Persons (Hr Printzenskölds) icke utnämnande till landshöfding af sförklarar han sålunda, att denna plats aldrig 30 I var honom ämnad, emedan han ej ansågs derot I till lämplig. )0 Hvad angår den andra Principen, att icke utnåmna till titlar utan lön, hestrider ins. att den någonsin blifvit uttalad. Tvärtom har ren geringen gjort flera utnämningar till sagana 1titlar utan lön, efter den 8 Mars 1844; och der0 I ibland ir af Nordins. från kapten till öfverste, en befordran, som veterligen aldrig förut inom r svenska armeen ihträlsat. Detta bör till det r I Kongl prerogativet, och ins. erinrar med märkr bar belätenhet, att dÅ tre stånd vid sista rikss dagen ville inskränka detta vigiiga kongl. prehogativ, var det Hilrr Hartmansdorff, Nils palm I sljerna, Printzenskold och några andra, som på riddarhuset försvarade del, och med en liten k pluralitel segrade, så alt derigenom konungens radgifvare befriades från att behöfva tilleller alstyrka beslutet. Hela denna skrufvade artikel å år verkligen rätt rolig. Den adaglaägger att konservalismen rigtigt är satt i skruf. Posttidningen meddelar en biograf öfver PeI I stalozzi, i anledning af den minnesfest som den 12:te d:s firades i Slockholm olver denne utmärkle man. Den är bemtad ur Portrails et istdoire des hommes utiles, et par la socicle ) L Montyon et Franllin. De kuropiska jernvågarne för verldsbandeln, sal sriherre Dr von Roden, sylla 412 spalter s af det olsiciella dubbel-bsadet sist. måndag, och amerikanaren Hr Websters i Boston hallna tal återstoden. Ur Webs:er har, sisom bekant är, uppträdt i opposition mot presidenten Polk, i Oregonoch tarilf-frågan; och allt sådant smakar Posttidningen. Aftonbladets började artikel om Dr Fryxells kritik öfver Geijers tre föreläsningar, sortiar alt utreda ätskilligt, som väl förtjenar att behjertas. Ålven i en serskild brochyr har Dr Fryxells skrift blifvit upptagen till vederläggning, och Professor Geijers eset svar lärer vara atl i slulet af denna mänad förvänta i bokhandeln. Denna litterära stiid, (man kan nästan med vissbet förutse det), kommer att stadsästa hvad redan hela Svenska folkets minnen och känslor sagt det, och som ingen jesuilisk list eller sophistisk slutkonst kan förvilla, att det är Ådelas och Presterskapets bibehallna logslisiningsrätt såsåsom Riksstand, som aterhalllt nationens tidsenliga sramsteg och inre utveckling, icke blott till följd af ärstliga rällighets-innehafvares vanliga sordomar och hierarkisk maktlystnad allena, utan äfven genom det samhallsvidriga motstand, som de lagligen kunnat gora emot samhålls-tformernas och stats-inrattningarnes föräni drande och sorbaltrande. Dr Fryxell har genom sramhallandet al denna profning, denna bevisning, gagnat mera än senom sin historia om våra konungars, kiigates och styresmäns bedrifter och atgärder, bvilken säsom icke pragmalisk, är och blifver i det hufvudsakligaste blott en krönika. Badiska deputeranden Zillels motion om Re ligioustriketen, som Altonbladet i Tisdags börjat meddela, in exlenso, är af ett stort intresse. beri skildras på ett enkelt, lisligt och sanut språk den religiösa ställningen Inom Tyskland, och beklagligen gåller hvad deri anmärkes, äfven för de protestantiska länderna i allmänhet. Religions-fribeten lesver hvarken i lagarna eller i sinnena, fastän den skenbart belryggas i srundlagar och på ett hycklande sätt förklaras råda i slånkesätten. Formerna äro vål lämpade sör indefserentismen, men för det sånna religiösa folklifvet äro de alldeles icke tillfredsställande. Dadligt Allehanda har inrymt en förklaring af nya Theaterns styrelse i anleduiug al en i Allehanda intagea berättelse, all kapten Lindeberg skulle utur en till spelning der antagen pjes, kallad Nyärs -Maskeraden, uteslutit en 2