Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 december 1846, sida 3

hjerta, hvilken en trappa upp har en gästabuds lokal, der inbillningen residerar ochgör les honneurs sor höga gäsler. — Då komma ej så noga de små tillgångarne eller förråderne i beräkning, ly man påråktnar alltid i det glada hoppet ett öfverskoll af semlor och fiskar med tillbehör. — Der loreter sig ingen spöklik besvärlig morgondag med 5urmulcu licl; icke något salalli minne af det lramsarna. — Det är ett hugsvalande neutrum — ty vårr dock alt för inskränkt till omfånget af tid och rum. — Har hafva äkta Bacchi harn sill mäst eklärerade arbetsrum, och sjelfva invaliden badar sig till ö!verraskande rörlighet i nöjenas Bethesda — ett ephemeriskt sans souci; man skulle nästan kunna säga det enda öfriga för en landellyktig resenar på den långa bron af 365 dagsresor. I detta helsans tempel blir den stumme talande, den dofve hörande, den vanligen illalåtande harmonisk; den bleke röd, den torre fuktig och sniidig, så alt merendels en hvar får en omisskännelig anstryh ning af en beau jour i slaskinånaden. vEja! vore vi derp, säga kalmucicerne utanför templets förgärd, bortom vindbryggan. Ja, M. B.! för år oss invigde godt alt vara en trappå upp, i förgätenhet af nedra botten. Här vilje vi inreda tre skrubbar, al Bacchus, Venus och Apollo, oeh dervid församlas till uppfriskande af våra arpbetskrafter. — Men sedan kalaset är slutadt med Öoflang! Baccki barny, försvinna illusionerna. Lyeklig den, som da får återvända till hemsridens hvila och vid återuppvaknandet elter en glad drom, i korthet kan göra en provisionel boupptekning, ofver en Sing, ett Stop, elt Bord, med thy atlsojande fullgoda och nojaklig a inventarier!