as rörande dess tillgöranden; men då de grössta misatag tillvitas en myndighet i dess embetsutöfnivg, misstag som leda till betydiiga summars bortkastande för nationen, så är en auktoritet otvilvelaktigt skyldig både sig sjelf, hvars värdighet står på spel, och allmänheten, hyars kassa det gäller, att antingen rättfärdiga sig eller alt draga sig tillbaka, säsom den der ej förmår skäligen motsvara ett maktpåliggande förtroende. En dylik grundsats, hvilken, betraktad med sjelskärlekens och egennyttans ögon, synes härd, är likvisst, om allmänt bästa skall företrädesvis belordras, oestergislig, och den är det företrädesvis, då fråga är om ett ! embete, som tillvällar sig loseoch bindenyckela för ett belt rikes byggnadskonst, hvilken minst låter bebandla sig enligt en skråinrättnings infall, såvida densamma icke skall nedsjunka till en andesattig slentrian. Medgifvom att vi lefva i en kritisk tid och att deta isynnerhet gåller om Ölverintendentsembetet, soin, ehuru detsamma under nära ett sekels tilivaro icke uppvisat någon utmärkt arkitekt, men väl gjort sig skyldigt till flera äldre bygg: naders vanställande och många nyas förselande, dock sorblisvit intill dessa yttersta tider Udeles oantastadt, men det är också hög tid tt något röra på denna institution, hvaraf inden medlem genom planers uppgörande, byggaaders utförande eMxer skristers utgifvande visat gig ha något slags rått att vara ledare af ett nonds högre byggnadskonst, mera, än mänsgen annan, hvilken lärt sig att rita och lavera, och som haft tillfalle att göra en och anlInan utrikes resa, skulle, om ödets skickelse, eller med andra ord, slågtsochananden, etler savoritskap, beredt honom en fullmakt i berörda afseende. Om någon skulle tycka, att dessa reflexioner äro nog härda, så kan med skäl frågas, om det icke är mer än oforsvarligt, om Öfverintendentsembetet icke vet, huru en större byggnad skall grundläggas, huru dugligt murbruk skall beredas, huru murar skola med hyarandra i samband uppdragas o. s. v., brister, som lörsattaren i Aftonbladets ofvanberörda artiklar offentligen ädagalagt. Okunnighet om dylika frågor är så mycket oförsvarligare, som en mängd goda skrifter i denna väg ärligen utkomma, och som urskiljande af det rätta i dessa afseenden hvarken fordrar djupsinnighet eller ansträngning. Koruigen, Ölverintendentsembetet måste väl inse, att det nödgas ålminstone försöka ettgenmäle, och vi skulle verkligen för den vigtiga sakens skull önska, att detta måtte bättre lyckas, än dess hitintills presterade byggnadsplaner. I annat fall önska vi lika uppriktigt, ati Styrelsen ville i anseende till sakens vigt inkalla någon utlänning, hvilken kunde gifva en bättre rigtaing åt landets byggnadsväsende ). ) I denna af insändaren yttrade önskan kunna vi icke instämma, då vi kånne att inom landet sinnas mån, som, om blott öfverintendentsembetet i den saken icke hade något att såga, till Svenska folkets tillfredsställelse och i full öfverensstämmelse både mell tidens och konstens fordringar, skulle kunna förverkliga den på en gång så sköna loch storartade ide, som ligger till grund för Rikets Ständers beslut att åt uppförandet af ett nationalmuseum anslå en så ansenlig summa, som den vid sistförflutna riksmöte af dem till detta ändamål beviljade. Insändaren har åberopat ett par i Aftonbladel förekomman