Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 december 1845, sida 1

hvilka böra undvikas i bankernas inråttniug Det är emellertid föga hopp, att denna angelägenhet nu blilver på ett lyckligt sätt afgjorddet är tillochmed osäkert; böuruvida den ej kommer att blifva något godtyckligt af regeringen föralskedad; ätminstone säges det, alt man ämnar utur Riksens Stätiders förslag skilja en del, som skulle kunna; i form af föroräning, af regeringen allena afgöräs; Detta vore att underkänna 4824 ärs försattnings natur af lag, ehuru Konung och Ständer förut bordt såsom sädan betrakta densamma. Aftonbladet besvarar skämtsamt Dagens försök att undandraga sig en förklaring af sina lankesätt om represenlations-resormen, under framställandet af den motfrågan; hvad Aftonbladet tänker om nya unisormerna, m. m. Aftonbladet meddelar nu flera offentliga handlingar, som, efter hvad man lätt öfvertygar sig, fullkomligt ädagalägga obefogenheten och i flera fall lömskheten af de anklagelser, som i Portfeuillen sätt plats emot statsrådets Woerns handlingssått sasom disponent för Uddeholms bolag. Dagligt Allehanda bar Några välmenta ord, i anledning af den anmålta spanmålsbristen; Sockenkommittåer, vcentral-kommitt för hvarje län, förteckningar öfver de behölvande, som ej skulle få allmosor, utan arbeisförtjenst, o. s. v., är det system, som sors. förordar, och hvilket ban påstär bafva i Finland visat sig nyttigt under dylika förhällanden, der vägarbeten utförts, under possessionaters ledning, af det behölvande folket, som under tiden bott i jordkojor, o. s. v. Han vill blott, art för arbetet skall lemnas lilsmedel och klädes-lagning, förmodligen för att allihop skola nästa höst nodgas äter söka ljenst. Alla välmenta råd nu för tiden gå ut på att lindra ögonblickets svärigheter för de förmögne och store jordegarne till att underhålla den mängd arbetare, de samka på sig, for att vidmakthälla sina utsträckta och okloka jordbruk. Ingen vill göra ett allvarligt slut på orsakerna till den tilltagande noden hos den arbetande klassen på landet. Ållehanda upplyser om riksgålds-kontorets af revisorerna anmärkta förhållanden. Det kan ej nekas, att vid läsningen af anmärkningarne man med förväning finner, aut det verkets inre mekanism, och isynnerhet dess hoksoring, varit högst illa ordnad och värdad. Imellertid synes väl det snart kunna afhjelpas, så föga omfattande dess nuvarande sorräliningar äro. Dagl. Allebandas Thorsdagsbref innehåller åtskilligt polemisht mot PoSL-liuningen, äfvensom flere ytterst träffande och sunda reflexioner, rorande de i Portleuillen mot H:r stats-rådet Weern gjorda insinuationerna. vi reproducere här nedan slutet af nyssbem. reflexioner så lydande: oSlutligen ett ord till dig, du gamle bekante, som halt den artigheten till mig stålla dina epistlar. For det första tackar jag dig for denna utmärkelse; för det andra får jag gilva dix det rad, att du aktar dig tor en dylik blyasamhet, som den du ådagalagt uti din artikel: Herr Statsrådet Wern och Tidningarne. Du säger nemligen der bland annat, alt dina egna uppgilter och beskyllningar mot bemalle Statsrad sortjenat att bemötas med tystnadens vältafighet; att Tidningarne genom att upptaga ditt anfall gvifvit ett stöd ät uppgifterne, som de; i och för sig sjellva, icke skulle egt. Du medger sålunda, att hvad du uppzgilvit behösver stöd ifrån annat håll, för att vinna nagos afseende. För min del medzilver jag visserligen att forhållandet är så. Du har nu en gång for alla ställt dig så, alt dina uppgifter betviflas: men att du skulle sjelf erkänna forhållandet vara sås dant, det var mer än jag bade väntat. Du kallar vidare dina isrågavarande uppgitter et par curiosa, hvilka du anser ganska oskyldiga. Sannt är väl, att de i sjellva verket äre det. Emedlertid bar man. såsom du sett. såöklf att