hd till svar på Allebandas artikel med samma titel. Den tyckes vara en ny omarbetning af Morgonens förra förklaringar, angående det konservativa partiets syften och sammansältning. De förra äro: naturligtvis förträffliga: Sanning och Rätt. Den sednare utgöres af landets non plus ultra — rakknisvar. IIvarthän hela samlingen, artikel-samlingen 3 nemligen, eslutligen sorer, det kan ej rält af första upprånningen synas. Norgonen aktar sig alltid att i premiserna låta förstå, till hvilka resultatater den vill komma; ty den vet att ingen då läste den. Morgonen inrycker ettutdrag utur Fryxefis skrift emotGeijer: neml. det stycke,i hvilket den förremed en smekande tass stryker på den sednares rykte, för att, under hoppet att betaga honom allt hans ehsstorieskrisvare-anscende, upphöja sig sjell. Deuna del af Hr Fryxells skrilt, som är en. fullkomlig asbild af paristokraternas kattsmek, kommer så innerligt roligt och passande i slutet, sedan, han pag. 42 sjelf talat om demokraternas kattsmek. Morgonens Krönika innehåller ånyo ett af de vanliga utfallen mot Hr J. 6. Richert, som i anledning af sin i Aftonbladet insorda moderata och modesta förklaring sorebrås for dumdryg ofelbarbets-känsla, och säges anstränga rösten snarare af sörtviflans tapperhet, än oskuldens lugpa och segrande sasthel, o. s. v. Såsom de konservatives Nestor? lager Morgonen Östgötha-patrioten under sitt skydd, och förordar dess prenumratious-anmälan för det kommande året. Svenska Minerva bar genom en insändare, under rubriken aben Vierchowska uniformeno låtit förstå, att Svenska armåens nya uniform . är en uppfinning af en Preussisk kapten Vierchow. För öfrigt anmärkes åtskilligt emot den nya beklådnaden. Man är icke en gäng nöjd med. att kokarden flyttas till högra sidan ifrån den venstra; förmodligen derföre, alt konservatismen, såsom opposition, anser numera denna sida såsom sin. Minerva lofvar komma med svåra anmärkningår emot Regeringens resolution angående jernvägarna. aDa ge no lemnaråur Augsb. jAllgem. Zeitung en af dessa sorgliga målningar ofver tilltagande sedeförderf, som så ofta göras, för att ömsom kasta skugga på det ena eller audra af de nu i Europa om väldet stridandezprinciperna. Det år QDumesnils tankar om sedelördertvet i Frankrikesss, som abageno valt: en osverdrifven och, som det synes, temligen illa moliverad skildring. En början göres till att ruska på åStockholms stads Slyrelsep, och en del af dess brister framhällas. ämnet är af stor vigt och fordrar en praktisk mansägranskniog. Huruvida detta här blilvit fallet, det ser al början litet misstänkt ut; men hvem vet! — En ny tidning, under namn Helios, anmäler sig älven, och första numret utkom i Fredags; den skall. blifva en gtidning för alilieratur och skön konsto, ochsöhar en boktryckare till ansvarig ulgifvare, samt H:r Joh. ROSn, m. sl., till redaktorer. — — . HAAA