Mezzofanti.? Norrmannen omtalar att kardinalen förstår? 60 språk. Asiatiska, Alrikanska, Amerikanska och förmodligen alla Europeiska, emedan Norrmannen funnit honom känna Danska, Norrska och Svenska till den grad; att kardinalen kunnat urskilja, att Norrmannen talade med Trondhjemska accenten. Kardinalen, säger han, tvalade bäst Svenskan; den han ock mest älskar. Hans losial öfver detta språks skonhet och styrka atsoljdes hvart ögonblick af cilaler från Teonwer, hväåken han värderar utomordentligen bögt. 1 alla de nordiska låndernas litteratur var han väl bevandrad: Minervas utgifvare sorsvarar sig sor Allehandas sorebräelse, att han skulle hafva dragit i härnad mot statsrådet Wern och Ilrr Richert, och gör sig rolig öfver den polemik, som uppstatt emellan Allehanda och Astonbladet, angående det förra bladets prenumerations-anmälan. Saken har så piggat upp gumman Minerva, att bon återsatt Polyfems humor. Morgonen meddelar ett enskilt bref från Paris, om Dagbladens mutlighet i Frankrike; Det är naturligtvis privales mutningsföretag, som Morgonens bret afhnandlar. Om regeringarnes nämner det icke ett ord, förmodligen för att ejbehöfva sucka ofver en flydd tids försvinnande. . Utur Helsingfors Morgonblad meddelas en artikel omFennomanien, hvari finska nationen försvaras mot beskyllningarne i Allebanda emot odet moderna Suomi.9 bå vi sorut uttryckt ungefär samma tänkesätt härom, som nämnde finska blad, är det öfverflodigt; att här upplaga något utur artikeln, som är sann och sansad. ; Winterbladet har åtskilligt ytterligare om det officiella oberoendeto alt anföra och gisslar oPostoch Inrikes-Tidningaro förfärligt. Litet kan väl vara sortjent, men, min Gud, ett gissel på 5 spaljer! — Winlerbladets anmärkningar vid en del af pressens anfall. mot Herrar Richert och Wecern åro rätt träflande; äfvensom bvad i bladet yttras om shadefröjden öfver Sorunda socknemåns frångående af st, såsom det säges, på grefve Anekarsvärds inradan först sattade beslut att söka bjelpa sig fram utan undsältningslän, och i stället minska lorbrukning al brånvin, m. m. Figaro har en rätt genialisk berättelse om en visitl på darhbuset, af pseudonymen k. K—a; en recension al Kung Rhens dotters, och oen revy af den sorflurna veckan.? Dess vanliga pålbref är icke utan åtskilligt med udd, men alla nålarna synas ej vara nog spelsiga. Nugra små nyheter bar alltid detta blad att komma med på Söndagen, hvilka man ej alhid fatt sorut böra under veckans hverdagsbestyr. FEASTS TANT RA