Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 november 1845, sida 1

och de påräknade behosven alltid ändå fyllas af kiksgåldskontoret, undvikes oldra bäst genom att bibebålla måtta i tull-asgisterna, då säkert tullinkomstens totalbelopp förökes, och statsbrist icke uppstär. Winterbladet bar en artikel under rubrik: Sverige och amåktiga grannaro, i anledning af de ständiga utfallen i eMorgoneno för friherre Nils Palmstjernas rappel. Aftonbladet har derutur citerat ett stycke; Dagligt Allehanda ett annat; och det ölriga förtjenar äfven att blifva Kändt. Dessa den konservativa pressens hotelser, med yttre krafters mellankomst i våra inre angelägenheter, äro lika föraktlige som förhatlige. De äro på samma gångå bevis uppå parliets misstroende till sina egna krafter och dess celebrileters däliga samvee. Man kan af denna deras jargon döma till den ososterländska anda, som varil radande hos den regering, hvilken så länge begagnade deras rådslag och deras ögonljenster. Svenska Minerva har i Tisdags öppnat en hel artikelföljd Till Efterräfnaren med Sv. Minerva uti Dagl. Allehanda för den 5 Nov., och borjar med eUndsätiningssragano. NMan undrar i allmänhet, om verkligen Minerva kan nalva mening med sitt myckna ropande på magasins-inrättningens återupplifvande, och om det ej snarare sker blott för att afvända uppmärksamheten från andra ämnen. Nog borde hon veta, huru otänkbart det är, att Regering och Ständer skulle åter upplaga ett system, som visat sig så orimligt och otjenligt för landet och så kostsamt for staten. Också tyckes hon nu inse, att det är på annan väg, som man mäste ashjelpa noden; ty bon föreslar ju sjelf, att allmänheten icke skall prenumerera pa Aftonbladet, utan spara in prenumerationen till bröd. Dagbladet, som sällan befattar sig med några aledandep politiska artiklar, bar lihvål i gör en sådan, angaende friherre Nils Palwstjernas rappel, som är ganska märkvärdiz, förutsatt, all de deri gjorda uppgifter om sriherrens beteende äro sannfärdiga. bet synes åtminstone vara föga ediplomatiskto, att till den grad glömma det passande, alt man utfar i hårda ord och sårande beskyllningar emot en Regering, som man sjelf tvingat att förflytta sig från en vigtig post, der framförallt måste behölvas män, liktänhande med Regeringen och fullt tillgisue densamma. Morgonen fortsätter sin artikel om ÅNöden i landeto, ämnad att utgora en esterrakning med alla dem, som vid 1840 ärs riksdag samt sista riksdagen icke ville gå in på att återinföra ett utsträckt undsättnings-system och, i detta ändamal, ställa millioner till Begeringens disposition. I en artikel om (Jernlillverfniningen mom Europas, hemtad ur a4The Mining Journalo, oppgisves denna till 2.700.000 tons, hvaras England skulle tillverka: 1,500,000 tons; Frankrike 550,000; Ryssland 520,000; Tyska tullföreningens stater och Hannover 450,000: Österrike 100,000; Sverige 80,000; Belgien 430,000, och öfrige länder 50,000. Morgonen vill i Dagbladets artikel, angående triherre Palmstjernas rappel, blott finna ett sysle alt reta avissa mot vissar, och vill ej tro, att friherren sjelf yttrat sitt missnöje och sin vrede så häftigt, som det påsläs.