Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 november 1845, sida 2

— —————————577 Esther, som en morgonstund kom springande in till sin onkel och sade: — Vet ni, hvad man har gjort? En karrikatyr öfver kungen, Addington och er. Ni föreställer drottning Elisabeth, och ni dansar menuett med näsan i vädret; herr Addington föreställer lord Raleigh, och han bugar sig för er. Hans majestät bär en hofnarrs drägt.) Hon förstod alt göra beskrifningen öfver denna karrikatur, som endast existerade uti hennes inbillning, så komisk, att Pilt utbrast i elt högt skratt; man skickade bud till alla qvarter i London, för att till hvad pris som heldst förskaffa sig denna karrikatur. Den stod naturligtvis icke till alt få; men ministern kände det löjliga I saken, och det nittonde säAfdri sick miste om cen annan lord haleigh. Näst efter Camelsord och Pitt värderade hon ingen högre än Brummell, den förste af dandierne, en konung på silt vis, och hennes like i olörskämdhet. Hon fann behag i hans narraktliga oblyghet, som inonerade på de anspråksfulle; han var en fiende Hill alflt honventionelt, till alla falska känslor, till en appblåsta stoltheten och den dumma siesängan, HEJ andra ord till allt hvad hon mest afskydde. Het gladde henne att se denne uppkomling förödÄ jnka de dumma adlingarne, de hycklande pedanterne och de förställde lärde; det förorsakade henne e70verklig förnöjelse ati se honom hälsa nedlätande på en prins och genom sin förnäma min tvinga en hertiginna att slå ned ögonen. Hon förtå jar otroliga, men dock sanna anekdoter härom. En allten, på en bal hos hertigen af Rulland, en af Englands rikaste pärer, låter Brummell sin blick långsamt glida hän öfver en krets af damer, och säger helt högt: Hvar skall jag finna en dam, som kan valsa med mig, utan att vrida mina höfter ur jed? Ab, der ser jag Katharina (syster till hertigen af Rutland, hon, tror jag, skall vara passande för mig Han bjöd henne upp lill en dans på det finaste