Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1845, sida 2

den uppmärksamhet, som ers majestäts val och hans stora sörtjenster berättiga honom till ? — Ni håller honom ju under armen — svarade konungen, i det ban med fingren pekade på Esther. — Del finns icke i hela England någon statsman, som Ööfvergår henne, eller någon qvinna, som gör sitt kön större ära. Ni kan vara stolt ötver henne, Pitt; hon besitter alla både vårt och sitt eget köns stora egenskaper.v Samma mening hyste också Pitt, som gerna jemförde henne med de romerske hjeltinnorna. Hofdamernas, Säger lady Esther, beto sig i läpparne; de äregirige eftersträtvade min gunst; narrarne hollo sig på afstånd, och alla hrusade för iig. Flera försök hafva blifvit gjorda att skildra engelska sam undslifvet i slutet af 18 århundradet: vid sidan af den mest hycklade stränghet och tillbakadragenhet herrskade de tygellösaste seder, ölverallt var lifvet konstladt och rörde sig i ylterligheter, om det än rojde mycken energi. Den franska revolutionen utöfvade en exalterande verkan på dessa elementer. De engelske patrioterne blefvo dris igare, salongssprättarne blefvo ännu saddare, de förnäma damerna blefvo ännu mera aflekterade och puritanerne ännu mera fanatiske. Det var i denna verld, som lady Esther fann sig försatt under sin morbrors egid och beskydd. Det bildade sig snart ett hof kring henne; man smickrade henne, eflersträfvade hennes bevågenhet och fruktade henne. Hon blef än envisare uti sina nycker, hemlighetsfullare i sina handlingar, dristigare i sina yttranden, siendtligare stämd emol sederna i den samsundsklass. hvars låghet och uselhet hon hade lärt all känna. (Fortsättes.)