Revy af Stockkaolrans-TkUnaånmgarme. (pPostoch Inrikes-Tidningar för i Fredags berätta, att Förenta Staternas Charge PAlaites, II:r Ellsworth, den 28:de Oktober bade företräde hos Konungen och Drottningen samt följande dagen hos II. M. Enkedrottningen, och meddela ett utdrag ur il:r Snellmans Lära om Staten, i hvilka författaren förordar ständsval. I Lördags inneholl samma tidning Berlinska magistratens lorklaring i anledning af konungens af Peussen svar angående ny katholska församlingea, i hvilken magistraten ådagalågger, att konungens i svaret gjorda beskyllningar mot Berlins innevänares indilserentism för kyrkooch religions-väsendet äro origtiga. I ölversigten anklagas författaren af den i Åstonbladet införda artikeln htt ord i skollrägana, sör alltför stor häftighet och bitterhet. I Måändags-numret af samma tidning finnes en utur elt franskt blad hemtad artikel om aden tyska Tullföreningen, i hvilken antydes, all England, för att gifva styrka och framgång åt de liberala principerna i tyska handelsförhållandena, bör semna tullforeningen fördelar af landimanna-produkters utförande till England. Artiklen ha? sitt egentliga värde genom uppgiften på de fördelar Tyskland haft genom upphäfvandet af det gamla systemet, att bvarje stat hado sina egna tnll-linier. Men månne då ej sörhållandel blefve detsamma för bela Europa, om alla särskilda riken upphäfde sina? Ilvad bar väl Posttidningen all svara härtill ? Aftonbladet för i Lördags har en norrsk korrespondens-artikel, som äfven fortsatts i måndagsbladet, och som meddelar en hel hop upplysningar om ställningar och förhållanden i Norrige, eller rältare i dess hufvudstad; ty ännu betville vi, att tonen i landet, angående dessa saker, är iallmänhet sidan, som brefskrifvarens, ehuru dev treligen är sådan inom den i Christiania mera samlade byråkratien. På det hela synes likväl artikelns författare arbeta med en god vilja för Norriges sjelssländighet, men icke med ett alldeles rent deltagande för sina landsmäns srihet. llan är, såsom det synes, en så kallad aliberal byräkrat. Måndagens Aftonblad? har dessutom en re cension öfver det å nya tbeatern gifna Delavignes förträffliga stycke Ludvig XI, hvilken närmare redogör för detsamma och som i Iisdagsbladet afslutas, i hvilket derjemte läses början af en korrespondens artikel från Berlin, som losvar alt blifva af stort interesse. En insänd skrift till nämnde blad från Upsala uppmanar allmänheten att bidraga till nödens afbjelpande i Upsala län. ben är undertecknad af Undsällnings-kommitttens ledamöter. Dagligt Alehanda? för Lördagen meddelar Högsta Domstolens underdiniga utlåtande angående kikets Ständers förslag till Lag för Enskilta Banker. be anmärkningar, Högsta Domstolen gjort, äro i allmänhet ganska välgrundade ; men Allehandas sats, att man skulle kunna behandla ett Rikets Ständers lagförslag på det sätt, att en del, såsom hörande till ekonomiska lagstiftningen, skulle kunna af Konungen med ändringar afgöras, är icke enligt med grundlagens anda. Grundlagen stadgar, att om Konungen vill höra Rikets Ständer angående något, som tillhör den ekonomiska lagstiftningen, skall dermed såsom med lagfrågor förfaras , och detta bevisar, att lagstiftaren tänkt sig, att dylika ämnen skulle behandlas i ett helt. Ingen kan hindra konungamakten, att elter sitt bästa förstånd utfärda ekonomiska förordningar ; men då skola de vara regeringens egna verk. Åro de af Ständerne handlagda, böra de antingen i sin helhet afslås, eller bisallas. Allt annat behandlingssätt lemnar rum för osäkerhet och godtycklighet. Alehandas? måndags-bref upptages till största delen af den redan förut omnämnda polemiken, med Minerva?, angående statsbrist, ur— — — AA —