USCH IIITNOSC divs 44 92 från något annat ball hafva sått veta, all länsmannen verkställt ett dylikt beslag, och då är denne ännu värre deran, än han annars bade varit, eller också har samma Red. trott alt spanmål och potatis voro sådana hbandelsvaror, som, när de i större qvantiteler uppköptes, voro konliskable, och då har den förradt en exempellös okunnighet i de enklaste grunderna af var nårings-lagstillning, enligt hvilken handeln med spanmäl, vare sig i större eller mindre qvantiteter, år sullkomligt Ffri och obehindrad och kan af en hvar, som på landet bosatt är och som, utan all bero af andra, äger lagligt skydd och försvar, ulkas? (K. N:is nådiga kung. af d. äl:ste Aug. 4815). — Det skall blifva verkligen interessant att se, huru Red. af Medborgaren klarar sig från dessa klippor, tom hota hans nybyggda farkost. Incidit in Scyllam qui vultievitareCharybdin, det vill på Svensk prosa såga: klarar hon sig krån länsmannen (Scylla), så stöter hon på sin okunnighet (Charybdis) och folket skrattar at en redaktion, som vill lära det vägen, den det vandra iskall, och sjelf, när allt kommer omkring, visar sig vara så litet hemmastadd i sitt värl, att hon ej känner a-b-ed al dess frioch rättigheter. — Iandsholdingen öfver Götheborgs och Bohus län tyckes åter, ehuru under anonymiletens mask, hafva i Tisdags dragit i härnad mot Handelstidningen, den ban, bvad potatisepidewien beträlfar, ovilkorligt vill gora till ljugare. llan har pu sordelt sig med trenne intyg, hvilka skola bevisa, att potatissjukan icke visat sige på Oroust; men icke desto mindre fortfare vi att påstå så vara sorhallandet, alldenstund en af våra medarbetare när som helst är beredd att med lislig ed styrka sin i N:o 2350 af denna tidning insorda attest. Ilvad som isynnerhet förundrar oss, är, all prosten J. Sjöstedt i Tegaeby anser vär uppgift om potatissjukan, så vidt den rör dess tillvaro inom hans pastorat, härleda sig antingen al misstag på ställets namn eller af ogrundade berättelser. a H:r Prosten har nemligen i sitt eget hus en slägting, som kan bevittna, att Mag. Ekbohrn köpt potiter från Oroust, och att det just var dessa potäter, som visa sig angripna af den ofta omsormalta sjukdomen, bar han ju i sin attest förbundit sig att med sjelf sins ed intyga och styrha. Gores oss väl då nagot mera vittnesbörd bebof? — slvad sjukdomens tillvaro i närheten af Götbeborg beträffar, så kunne vi, om Herr landshösdingen så ästundar, illustrera? våra uppgifter med intyg af flere af detta samhälles mest aktade innevånare, på hvilkas egendomar den i svärare eller lindrigare grad visat sig, såsom å H:r C. II. IHusselblads egendom Anneberg; å Il:r A. WW. Melins egendom Olivedal ; å H:r 4. Weuerlings egendom Lunden; å H:r J. Claösons egendom Kärralund ; å II:r Konsul Reimers egendom Brännet (Partilled sockens) samt dessutom äfven hos torpare under länderiet stora Torp, o. s. v. — Då likväl H:r grefven och landshösdingen numera tyckes anse det fören hederssak att förneka tillvaron af posatissjukan inom sitt län ; så lärer det väl icke hjelpa med huru många intyg vi än kunna ådillustrera sanningsenligheten af våra uppgifter. Om emellertid Ur grefven och landshofdingen behagade i länets kyrkor låta upplåsa en kungörelse, att han för egna medel inköpte all at bem. sjukdom angripen potalis, så skulle han snart komma i ersarenhel af, att det icke ginge an att drisva sin point dhonneur längre; ja han skulle blifva så ölvertygad och afulltygade om potatis-epidemiens tillvaro, att ban skulle önska sig ända dit, der pepparn vexer, och mot en så billig önskan kunde naturligtvis vi icke bafva något alt påminna. I bref från hufvudstaden underrättas vi, att kapten-löjtnanten vid Kongl. Maj:ts flotta, Herr N. Ahmansson, blilvit förordnad till inspektör öfver rikets syroch båk-inrättningar. — ————— — RNC AHAH22M:i:i: . 3 D —— —— —— —— — — re ——L —— ——— — — — —