Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 november 1845, sida 1

lugn väga på den allmånna krekeaus guldvigt antingen nu deras härkomst förlv a? siKLeHorntidens mörker, eller de helt nylaeHUCFN. DM Å lagt sin dynasti. Det är sorgexes, att as smickrare (sadana har enbvar regering) söka alt upphöja deras sortjenster till sbyarne; det är sorgåfves, alv de sjellve berömma sig af en orubblig soliditet och gifva sig ut för ait lillhöra Matadorerna: nägra af dem fö helt kort det besked, att de sta på svaga fötter; andra äter, som brösta sig öfver en hel hop saker, kallar man småsolk, och efter denna mattstock bestämmer man deras kredit. benaa domstol, det ar sannt, är just icke mycket patriotisk, den söker icke alltid att befrämja nationernas heder och anseende. Visserligen kunde man i detta fall anfora det exempel, alt de franska sonderna, efter slaget vid Waterloo, noterades såsom varande i stigande, oahtadt Napoleon på den tiden al mången ansags vara den personifierade despotismen och kriget; men dock är det denna domstol, på hvilken regeringarne utöfva det allraminsla inflytande. kn af de minst bekanta tllaragelserna i kejsaredömets historia är, att Napoleon, som alls icke var någon vän af folksuveräniteten och som icke kunde finna sig uti, att en regering skulle dömas af den allmänna rösten, tidt och ofta sökte utfinna medelatt göra de franska obligationernas hursnoiering voafbängig af spekulationer, och fattade det beslut, att genom ett dekret belalla, att kursen på statspapperen skulle vara lika med börskursen. Denne mans allmakt, for hvilken man sagt, alt hela verlden bäfvade, led ett ännu sullkomligare nederlag på börsen, än på Nordens isoch snöfält. Han hade konfiskerat den personliga trihetev, undertryckt yttrande-rätten och beviljat samvetsfribet endast under det vilkor, att det i katekesen skulle finnas ett särskildt kapitel, som handlade om fransmännvens pligter emot ll. M. Kejsaren. Då nu lriheten blitvit fordrilven från lalarestolen, pressen, det husliga lifvet och kyrkan, flygtade den till börsen, och der var den, huru otroligt det än later, ointaglia. Den lsaga noteringen på Iranska statspapper visade honom, alt hans dynasti ännu icke hvilade på något hälleberg och var tillika en oppen protest mot de hofmän, hvilka alltfor tidigt utropade, att buset Bonaparte skulle blifva det äldsta konunsadus i hela Europa. När solksuveräniteten framträder i den allmänna krediten, är dess makt så stor, att man kan väga påstå, det den bestämmer regerinsarnes rättighet alt förklara kria. For all en 1gering, under nu radande upplysning och humanitet, skall kunna föra krig, bhehofver den utomordentliga summor; ty kriget kan icke lefva af plundring, och det är en grol villlarelse att antaga, att kriget kan underhalla sig sjelft. For att förskaffa sig dessa summor, har regeringen ingen annan tillflygt, än krediten. Tillochmed de allrastoltaste regeringar mäste, innan de kunna förklara krig, hafva statsmedborgarnes samtycke, ty det är dessa, som äro egare af de kapitaler, med hvilka kriget skall utföras. Men då det nu är industrien, som frawbringar hapitalerna, så alstrar den på samma gang ett medel, som beskyddar den mot dess värsta fiende: kriget. Jag tror icke, alt man skall annna beskylla mig för någon öfverdrift, om jag påstar, alt krediten, om man betraktar bade den alls männa och den enskilta, kan sättas i jemnbredd med ångkraften och boktryckarkonsten, ja, att den kan hänföras till de nya krafter, som skola omgestalta hela verldens utseende och som redan äro på god väg, att på jorden frambringa en förändring i allt, till gagn för frihet och ordping, till fördel för menniskovärdet och den organiska jemnlikhetens stora bulvudprincip. 2 Sa BEEN RA EASTERN ANNDOT NT OE RSEN TSE NPT SST SARS UTRIKES NUEHIEEEE-Z3LS.