EDe EN allmänna EKTedätem. III. Den allmänna krediten står. alltså, som man ser, i nära förbindelse med politiken. I samma mon, som de representativa idgerna utveckla och utbreda sig, i samma mån kommer äfven den allmänna krediten att utvidga sin verkningskrets. Friheten, den borgerliga och välordnade sriheten, hvilken civilisationen allt mer och mer soker att befrämja, arbetar i dess tjenst. Men det är icke blott i detta hänseende som deu närmar sig politiken ; den allmänna krediten antager älven en politisk karakter af skål, alt den alltid söker freden. Den önskar fred, af den orsak, att en debitor, som sysselsätter sig med fredliga arbeten och derunder samlar förmögenhet, är vederbäftigare än den, som, genom att använda sina medel till ett ofruktbart krig, blottställer sig för att blifva ruinerad. krediten soker ordning och fasthet, men kriget medlor alltid ett upprordt sakernas till stand, under hvilket atminstone några al de mest vilda och stormande lidelser i menniskans bröst maste blitva upphetsade och söka göra sina sordringar gällande. kriget sätter staternas välstand, den allmänna tikedomen och den enskilta lormogenheten på spel. krediten är sordenskull af princip en fiende till kriget. De, som ästunda en hedrande och vålsignelsebringande fred, maste soljahteligen med glädje se, att den allmänna krediten blir så utvecklad som möjli. ben är en damm, som blifvit uppförd för att hämma utbredandet af gäsning och omstörtningar. Men, oaktadt den ödeläggelse, som wes mesor, blir det dock en af de nodvändigheter, som nationerna mäste underkasta sig, en af de ytterligheter, som en vis regering kan blifva nodaad att tillsripa, och då maste man veta att med kraft sortsatta detsamma. Ve den, som tvingar de civiliserade nationerna att draga svärdet ur skidan! Men när dessa en gång halva blifvit nödsakade dertill, så kunna de icke upphöra förr, än de vunnit seger. ÅÄro nationerna verkligen då i besittning af en sann och glödande sosterlandskärlek, så lemnar den säden krediten icke statsmakterna i sticket under Jsådana förhallanden, förutsatt nemligen, att den anser dem värdiga att styra landens öden. Europa hade för 50 är sedan ett exempel härpa: då England befann sig inveckladt i krig med Frankriket gigantiske hejsare, anlitade den engelska regeringen aldrig forgåfves den allmänna kreditens bistånd. Denna de engelske kapilalisternes tillit till sin regering är i högsta grad berömvärd. Under en kort tid, da Napoleons lyckas sol stod på sin middagshöjd, betedde sig England nästan på samma sätt som den romerska senaten, när den salbjod det fält, der Hannibal lågrat sig efter slaget vid Canne, Delta är mahånda den vigtigaste tilldragelse, som kreditens historia har att uppvisa. Vi halve här tillfälle all göra en anmärkning, som fullkomligt passar för var tid, då de materiella interessena alll mer och mer måste komma alt ligga så väl regeringarne som statsborgarne om hjertat; vi kunne nemligen säga, att eburu regeringarnes politik söker att befrämja de materiella interessena, och ehuru de private i allmänbet äro eunstigt stämda för samma interessen, får man dock aldrig vika från redliga och patriotiska grundsatser; ty när ew samfund icke tager dem till rättesnöre, kan det aldrig blifva aktadt och hedradt, icke eller kunna de individer, af hvilka det bestar, någonsin vinna någon varakligare lycka och tillfredsställelse. det exempel, som vi nyss hafve anfört ooh hvilket är hemtadt från den mest idoga, rika och vinningslystna nation i Europa, bevisar just tydligt och klart, huru nära de materiella värfven kunna vara förknippade med allmån-anda, med fosterlandskärlek och med ett politiskt lifs skönaste dygder. Intill närvarande tid hafva regeringarne isyn