Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1845, sida 2

(11 ar, men understödd af icke eller uppträda I0 len emot dessa Bourqueneys lordring som han icke lär vara tillräckligt sin regering, kan han nog e med all ersorderlig energi. Vinner Bourqueney gehör för sin not, är fara för banden, att Frankrikes iaslytande i Libanon fär ett bestamdt öfvertag öfver Englands. Hvad för öfrigt Schekib Elfendis hlandrade atgärd beträffar, så lär den vara påkallad af nödvändigheten att, under utårderna, temporärt aflörandet af de påtänkta ålgå lägsna de intrigerande sranska presterne och emissarierne, hvilka utofva stort inflytande på Maroniterne. EMNEKNSSIEN. Ehuru det länge blikMit påstått, all Ryssarnes fälttåg för i är wi Kaukasus vore slutadt, så går dock ett lemmeligen allmänt rykte, att kejsaren ännu i år ärnar företaga en expedition till det inre af Kaukasus och att en sådan utgjort öfverläggningsämnet under hans sistå samtal med susst Wotonzow. Scuamil bey skall i Daghestan blifva allt mäktigare. bet cirkulerar en mångd silvermynt af honom med inskrillen Sultan Schamil. Han skall älven hafva inrällat ett kanongjuteri. ku del af sina trupper bar han skickat iill Tscnerkassien till sin dervarande emissaries, Soliman Effendis, sorsogande, sor att der uppväcka ett uppror emot Ryssarne. Uti sydliga Daghestan hafva ter nästa Ryssarne underdiniga dislrikter rost sig, andra antagit en tvetydig slällning. General Schwartz ryckte ut emot dem. Han angrep stammen Åutsuk, som förskansat sig på ett berg. Striden varade tvenne dagar, men slutligen måste bergsboerne vika och kastade sig in i bersen. Pa ett annat berg hade 3000 bergsboer förskansat sig. Åfven dessa blefvo angripna, och efter en hårdnaekad hamp förskingrade. Ryssarne förlorade flera officerare och omkring 400 soldater. Ryska officerare ansla ryska armeens förlust i hela kaukasus under fälttaget i är till 18000 man. AMERIKA. Berättelse från Buenos Ayres af den 21 Aug. innehålla, ehuru 2 dagar äldre, än de sist ingangna, nägra ännu obekanta detaljer öfver de sista tilldragelserna. kepresen anternas bus bade flera dagar radplagat olyer enselska och franska gesandternes manilest och man trodde, att detsamma skulle besluta att förklara traktalerne med England, på grund af deras kränkning genom deta manilest, sor boltiga. bet sades, all gesandterna ville osortofvadt lata besätta Colonia; Ocibe å sin sida hade förklarat en hamn vid Lagoa Mirram sor frihamn, för alt derilran bekomma proviant och krigssorråd. I Valparaiso skulle den 28 Juni circulerat ett rykte, det engelsha krigsangsartyget Salamander blilvit vid Otaheiti shjutet i sank af Iranska fregallen Uranie. Sednare underrättelser från Valparaiso af den 17 Juli nämna ingenting om denna händelse, som saledes väl är uppdiktad. Pa Hayti bade, enligt notiser från Port-au-Prince al den 25 Sept., Presidenten uti den al det fordna franska gebitet bildade republiken ånyo begynt fientligheterna emot den Dominikanska republiken. OSTINDIEN och CHINA. Den sista oslver andposten medsor notiser från Calcutta af den 8, från Bombay af den 15 Sept. samt från Hongkong al den 40 Juli. Peschora Singhs uppresning i Pendschab tager allt mera öÖsfverhand och kommer troligtvis förr eller sednare att föranleda en mellankomst af Engelsmännen. Pedchora Singh stod enligt de sednaste notiserna i spetsen for 20000 man och skall vara i förbund med Gulab Singh samt fann bland de emot bonom utskickade trupperne snarare anhang, än motstånd. Ostindiens generalguvernör Sir Henry slardinge väntodes på sin resa till nordvästra gränsen den 20 October i Agra, hvarilran han i borjan af November skall, atfoljd af armeens oölverbefalbalvare, general Sir Hush Gough, uppbryta emot gränsen. Den bekante Montgomery Martin bade nedlagt sin befattning som skattmästare i kolonien llongkong och anträtt återresan till England, såsom det påstås, för alt ölvertyga regerinden om ända