Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1845, sida 1

den anledning, att den tror densamma garanlera oss en väl organiserad stat, sörja för den allmänna och individuella säkerheten och beskydda hvar och en medborgares råttigheter. När sriheten träder fram, ledsagad af vald och oreda; när de, som soregilva sig vara dess tjenare, straslbart ingripa i sina medborgares rättigheter och bryta sina heliga forpligtelser, då aflägsnar sig den allmänna kredJiten med ilande steg. Det ligger i dess natur, alt den icke kan undvara lugn, alt den ej kan trifvas der, hvarest det icke finnes någon allmän säkerhet. Den allmänna krediten är alltså en af de inrättningar, som allramest tjena till att grundfästa den rigtiga mening, att man icke kan bruka sin frihet till något bättre, ån till upprätthallande af lagarne och till uppfyllande al sina ingångna förbindelser, samt att det största bevis, som et folk och en regering kunna gilva på sin förenade krali, är att med vishet och moderation begagna fribeten. En annan nota characteristica på den allmänna krediten är äfven det, att om den oundvikligen måste väija mellan en stillhet, som närmar sig desputismens slöhet, eller anarkiens stormlulla shakningar, så skulle den aldrig ett enda ögonblick draga I betänkande att gilva företräde ät den tysta och onyttiga overksamheten framför anarkiens hotande stormar, och det oaktadt den är så nära beslägtad med friheten. Lägge vi märke bärtill, så blifva i kreditens historia åtskilliva tilldragelser, som vi sorut icke varit i stånd att rätt uppfatta, ganska lätta att förklara: vi kuneu då väl icke rättfärdiga, men alminstone förstå åtskilliga handlingar, som vår sosterlandskänsla annars mäste anse såsom origliga och högst klandervärda. Då en konstitusionell regering är upprigtig och sannt liberal samt at de allmänna rörelserna gifver en regelmåssig och laglig karak ter, är den mycket gynnande för krediten och bidrager i betydlig mån till dess utveckling och bestånd. Under en sådan regering ser man huru nationerna efter elt moget öfvervägande ikläda sig förbindelser, som man icke kan kränka, utan att på samma gang djupt sära nationaläran. Under en sådan regering ingas icke en offentlig förbindelse af en surste, som kan förledas af egoistiska och trolosa radailvare, utan det är hela folket, som hboqgtidligen ikläder sig ansvaret för dess rigtiga uppfyllande. Om man har dragit försorg om att inrätta det konstitutionella styrelsesättet sålunda, att det öfvorensstämmer med folkets karakter, med dess historia och behos, så växer den allmänna rikedomen hastigare under den, än under hvilken annan regeringstorm som helst, och derföre blir äfven debitorn mera vederhäftig och underpanten säkrare. Ossentlisheten, som utgör en af den representativa regeringsformens hufvudsakligaste beståndsdelar och som lägger statens angelägenheter i oppen dag, lägger band på alla osörnustiga depenser och sätter gräns för ett sloseri, som skulle ödelägga det allmänna välståndet genom att göra utgifterna större, än de nationella tillgångarne kunde medgifva. Ossentligheten bar också, hvad den allmänna krediten beträffar; en annan fördel: den är hos ett folk detsamma som upprigtigheten hos en individ. Det är mera än en nyttig sedvänja, det är en manlig kraft, som alltid åtloljer redligheten. i 66 Wattunåd i TYASKIAnGM. mr AR ..