Den allmämmna Krediten. HH. Den allmänna krediten visar sig i stor skala och på en såker basis först i en tidpunkt, som ligzer oss ganska nara; ja man kan tillochmed väga pästa, att den är samtidig med den sranska revolutionen, ehuru Englands statsskuld omkring ett arnundrade i förvåg redan uppgick till ett belopp af 4000 millioner francs. Men elter den franska revolutionen fick denna kredit en vida mera utsträckt, alltomfattande organisation. Väl hade regeringarne före denna tid också tagit sin tillllygt till fan: den romerska republiken lanade, lör alt kunna motstå Hannibal; Frans I inforde statsobligationer; Ludvig xiv och xv ädrogo staten en tryckande skuld, och alla stora monarkier följde deras exempel, alldenstund deras oinskränkta regeringar satte en slags ära i att forslosa stora summor, hvilka de på hvad sätt som helst sokte att sorskassa sig. Detta oaktadt bletvo lagarne och hufvudreglerna för den allmänna krediten först mot slutet af det 48:de århundradet uppställda i theoretisk form och sedermera praktiskt tillämpade och använde, Sedan den tiden bar man strängt tadJat och fördömt bankruiten, och dock bar mer än en regering icke dragit i betänkande att i nödfall tillgripa denna från dess sida så afskyvärda utväg. Man bar på ett förunderligt sätt begagnat sig af den allmänna krediten. Den bar spelat hulvudrollen i det drama, som efter ar 4789 i et ljerdedels sekel öfversvämmade Europa med blod. be europeiska regeringarne hafva från nyssbemålte år till vår tid upplanat nära 30,000 millioner francs; ja, man kan tillochmed vaga pasta, att orsaken till att denna strid slutade med att krossa den koloss, som bade sorbundit sill öde med Frankrikes, var, att England bade kredit ända intill sista ögonblicket, da deremot Napoleon nästan helt och hallet bade sörlorat densamma. Sedan den tiden har man infört en institution, som skulle underlätta deu allmänna krediten, nemligen amortisations-systemet. I början tillskref man det nästan osvernaturliga krafter, då man deremot nu betraktar detsamma såsom en af de gamla, konstiga machiner, som väckte vara fäders förvaning, men hvilka den nyare tidens mekanici se pa med medömkan, for att icke säga förakt. Frågan om den allmänna krediten har ett högst nåra sammanhang med en annan, som den franska regeringen just i detia ögonblick har under ofvervägande, nemligen frågan om statsskuldens reduktion, eller återgäldande. tär vid lag kommer, efter all sannolikbet, alt erbjuda sig ett tillfälle att ådagalägga en af statsekonomiens hufvudsakligaste svärigheter, nemligen den att förena theorien och praktiken, eller, lör att begagna ett mera bestämdt utryck, att uppställa theorier, som kunna besvara och vevederlägga alla praktikens inkast. Praxis i statssörsattningen visar sig, säsom wan nästan dagligen har tillfälle att erfara, föränderlig och omveslande i det oändeliga. Olika interessen motas, och lidelserna, som snart komma med i spelet, sammanstöta och råka i strid med hvarandra. Autingen man handlar klokt, eller ofornustigt, maste alltid forntidens handlingar utolva inflytande på framtiden och komma i betraktande i vutiden. Ssatsekonomien, liksom alla andra vetenskaper, skrider framat genom hypotheser. Ålldeustund den hvarken kan eller far inseckla sig i händelsernas labyrinth, aniager den, att dessa alls icke finnas och abstraberar från deras verkningar. Statsmannen deremot maste anställa sina beräkningar öfver föränderliga och fria krafter, som man omöjligen kan bestämma, icke en gång förutse, emedan de balva sitt ursprung i den menskliga viljan, som uppenbarar sig i historien, i nationernas tänkesätt och fördomar, i deras goda eller dåliga handlingar. I samma stund, som statsekonomien griper in i det praktiska lilvet och icke — — ————