Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 oktober 1845, sida 3

7 slora, eviga, oss meddelade sann ingar, bevisar sig genom ete verksamt deltagande för deras upplysning, som genom en hednisk Guda-löra äro de olychligaste af alla inom menskligheten; de bära iche endast tyngderna af jordisk nöd, de sakna ock hunskapen om en enda Gud; och derigenom medvetandet om menskligt värde, om pligtens helgd, om en inbördes kärleks band, om allt byaraf menniskan hojes öfver djuren ; och, genom detta allt, huru mägtigt det mörker, uti bvilket desse vara medbroder lesva och lida! Månne det ej går en djup suck inom deras bröst om hjelp; de förstå den ej; wen vi Christne, böra förstå den. Uli vär lycka, våta löreträden, se vi hvad de sakna; vi förstå ock att endast ljuset af Christi lära kan fullkomligt skingra förblindelsen; och vär förbindelse, sasom Cbristne, tillåter oss icke, att vara kalla för deras behot, eller utan deltagande i framgången al den stora tanken på en sorbåtitrad, sorädlad menshlighet, eu Chris i rike, öfver hela jordens krets. Latom oss icke dertill vänta utom ordentliga vägar; Christendomen har alltid tramgatlt genom mennisko-atgärd, genom sändebud från dem, som redan egt uppenbarelsens ljus; och män af af anda och nit halva alltid statt särdige med uppoffring för Christendomens kungörande bland lledningarne. Så kom ljuset öfver Europa, och framträngde till Nordlanden. Sa skall det ock ännu genom menniskor, såsom medel i den allvises hand, uppgå öfver de mörka landen. Dertill äro missionårer villige, kanske i större antal än förr. be vänta blott på deltagande at dem bland Christna, som i verk och gerning vilja ådagalägga Christi bud om den broderliga och allmänna kärleken, och som första lycksaligheten deraf, att hänna Gud och den han sändt halver Jesum Christum. Missions-sällskaper hafva sorenat sig, att belordra detta stora ändamal; äfven inom vårt land, var stad, har denna sorening några är fortsätt; men nu hlagas öfver ett mer och mer inskränkt deltagande. De äro så manga, som undandraga sitt bidrag ; och dock är soremalet ännu lika angeläget. Millioner sucka ännu i deras mörker, millioner vänta ännu bjelp af oss. Misskännom ej vår pligt mot menskigheten, icke endast då den invid oss klasar osver jordisk nöd, äfven då den i de allägsna landen, eller uti Lappländarns bröst ropar om del af vört ljus. ben enskilla uppossringen, om ock ringa, rigtar genom mangas biträde, tillgansar för det stora ändamålet. välsignelsen dervit framgår i det fördolda af Hans band, som leder allt i vishet, under Ilans öga som pröfvar det välvilliga bjertats gärd för hans rikes utbredande öfver den jord, der ban vill att alla skola frälste varda och till sanningens kunskap komma. De som behaga lemna uppmärksamhet åt denna anmälan, täcktes benäget lemna sina bidrag till Sällskapets nuvarande Skattmästare Herr And. Geo. Levgren. Götheborg i October 48453. Götheborgs stifts Missions-SällskapsCommitte. Pranimmoratian. AA.::1.