skölja hela kroppen med några ämbar kallt valle ni sedan salte han sig i bara skjortan upp å en ko åckhäst utan sadel, och gjorde sin rund i lägret 301dets nöjen afskydde ban. Redan vid måltid lens början förständigade en af hans adjutanier honom att sluta. På hvems befallning? frågade han, — vpå marskalk SOuvarosss. — Godt! sade han då, Honom måste man lyda På så sätt lät han befalla sig sjelf en del af sina handlingar. Uti alla de hus, der han under krig låg inqvarterad. låt man borktiaga speg glarne, ty annars slog han sönder dem. Vid andra tillfällen befallte han alt lyfta af dörrarne, vomedan, sade han, han icke var rädd. En annan gång såg man honom låta göra detsamma med fönstren, demedan han icke frös Han var en enthusiastisk beundrare af Catharina 11. Det var honom ett särdeles nöje att visa de juveler, med hvilka hon helönat honom för hans krigsbedriller. piluru många har lagey frågade han officerarne i sin omgiling; ophuru mycket äro de värda? hvarföre har man gifvil mig demzy och han blef ond om man icke svarade honom rigtigt. På sina örsehor fordrade han, vid genomlägel af en skog, att man, aulan minsla feltag, skulle uppgifva antalet al hnäden.ltågade man längs stranden af en sjö, så måste man säga honom huru många fiskar den innehöll. Varse ig han en prest, likg r0ät hvad religion den tillhörde, kastade han sig för hans fötter för att emol! aga äns välsignelse. Somlige voro öfvertygade, alt han verkligen var galen; andra betraktade hans galenskaper såsom illparig a knep för atl purra ryske soldaten, i det han i dess ögon lät sig passera för inspirerad. Huru det än dermed må vara, så voro Souvarosis inflytande och rykte utan gränser.