per sina vanlige vapen, smådelsen, grinet och den terminologi, uti hvilken vissa folkklasser i bufvudstaden sedan långliga tider tillbaka cxcellerat, så vilje vi blott underrätta honom om, alt vi äre beredde derpå och at vi bafve en hel arökspise full af sanningens chlorkalk, den vi, med en lämplig tillsats af vedergällningsrättens svafvelsyra, ämna att begagna såsom reningsmedel mot de mesitiska ångor, som alltid pläga fylla atmosseren, när den konstitutionelle upplåter och utgjuter sitt evredenes käril. a Ännu en sak till, innan vi för denna gången tage farväl al hvarandra. Den honstitutionelle bar i samma nummer, som ban satt llandelstidningen i parallel med 4Granskarena och Svenska Bieta, kallat bem. tidning sin avärderade vän. 4 lLåtom oss ett ögonblick se till, huru den Konstitutionelle anser lämpligt att behandla sina 4värderade vänner!4 — Aftonbladet för d. 10:de dennes innehöll, i anledning af Handelstidningens berättelse om skonerten Donna Theresas löpande af stapeln, en låg iasinuation mot den af Handelstidningens ar eserentere, som uppsatt nyssbem. berättelse; men utan att dock namngifva någon viss person. Ilvad gör den Konstitutionelle då? Jo, under sken af att taga den aftonbladet lomskt och lågt anfallnes parti — utsätter ban namnet på en person, den han bebagar kalla Ilandelstidningens chufvudredaktörs, tillämpar på honom Aftonbladets anfall, samt begagnar sedan, några rader der nedanför, liknelsevis samma persons initialbokstaf, på ett sätt, som kan komma hvar och en, hvilken icke närmare känner ifrågavarande persons lefnadssätt och konduit, att tro, det icke blott Aftonbladets insinuation hade skäl för sig, utan tillochmed, att bem. person stode på en vida lägre moralisk ståndpunkt, än hvad Aftonbladet med sin vanliga orma-list behagat antyda. Kan icke detta kallas ett rigtivt vånskapsprof, eller huru? — Tänk, om det fölle någon in att bevisa den Konstitutionelle ett dylikt vänskapsprof tillbaka! Vi undre just, hvad han då skulle säga! Vi undre hvad han skulle såga, om t. ex. en tidning behagade insinuera, alt någon af den Konstitutionelles arefferenter vore en rucklare, en spel-orre, eller något annat dylikt, — och en annan tidning då helt vänskapligt, under sken af försvar, tillämpade denna fula insiauation på den Konstitutionelles chufvudredaktöro samt gåfve hans namn till pris åt skandalen genom att utsätta detsammal.... Vi tro, ja vi äre öfvertygade om, att den konstitutionelle, i likhet med oss, då skulle hafva skäl alt önska: Gud bevare oss för nåra vänner; våra ovänner skole vi nog veta att hålla från lifvet på oss! JE EE RT U ——